Europeiska unionens L 47/2012

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 47/1

RÅDETS FÖRORDNING (EURATOM) nr 139/2012

av den 19 december 2011

om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artiklarna 7 och 10,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, som avgivits efter samråd med Vetenskapliga och tekniska kommittén,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av revisionsrättens yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram för verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (nedan kallat ramprogrammet) antogs genom rådets beslut 2012/93/Euratom (3). Kommissionen har ansvaret för att säkerställa genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen, inbegripet det som rör de finansiella aspekterna.

(2)

Ramprogrammet bör genomföras i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) (nedan kallad budgetförordningen), och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(3)	Ramprogrammet bör också genomföras i enlighet med reglerna för statligt stöd, framför allt reglerna för statligt stöd till forskning och utveckling, för närvarande gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (6).

(4)

Ramprogrammet bibehåller den allmänna inriktningen och principerna från gemenskapens sjunde ramprogram, som antogs genom rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet på området forskning och utbildning inom kärnenergiområdet (2007–2011) (7).

(5)

Reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande bör skapa sammanhängande övergripande och tydliga ramar för ett så effektivt genomförande som möjligt, med hänsyn till behovet av god tillgänglighet för alla som deltar genom förenklade förfaranden, i enlighet med proportionalitetsprincipen.

(6)

Ramprogrammet bör omfattas av kommissionens initiativ för att förenkla genomförandet av forskningsramprogrammen som ingår i kommissionens beslut K(2011) 174 av den 24 januari 2011 om tre åtgärder för att förenkla genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG och rådets beslut nr 2006/970/Euratom. Kommissionens beslut ändrar den mall för bidragsavtal som antogs enligt rådets beslut 2006/970/Euratom.

(7)	Dessa regler bör även fortsättningsvis underlätta utövandet av immateriella rättigheter som en deltagare förvärvat, varvid hänsyn även ska tas till det sätt på vilket deltagaren är organiserad internationellt sett, samtidigt som de andra deltagarnas och gemenskapens berättigade intressen skyddas.

(8)	Ramprogrammet bör främja deltagande av regionerna i unionens yttersta randområden samt av ett stort antal olika företag, forskningscentrum och universitet.

(9)	För enhetlighetens och tydlighetens skull bör den definition på mikroföretag samt små och medelstora företag som finns i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (8) tillämpas.

(10)	Minimikrav för deltagande bör fastställas, både allmänt och för specifika indirekta åtgärder i ramprogrammet.

(11)	Alla rättsliga enheter bör kunna delta, under förutsättning att minimikraven är uppfyllda. Ett deltagande över minimum bör säkerställa ett effektivt genomförande av den indirekta åtgärden i fråga.

(12)	Internationella organisationer för utveckling av samarbete inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet i Europa som till stor del består av medlemsstater eller associerade länder bör uppmuntras att delta i ramprogrammet.

(13)	Rättsliga enheter etablerade i tredjeländer samt internationella organisationer bör också kunna delta i enlighet med artikel 101 i fördraget. Detta deltagande bör emellertid motiveras av att bidraget till ramprogrammets därmed blir större.

(14)	Enligt artikel 198 i fördraget har rättsliga enheter på medlemsstaternas utomeuropeiska territorier under deras jurisdiktion rätt att delta i ramprogrammet.

(15)	Villkor bör upprättas för beviljande av gemenskapsstöd till deltagare i indirekta åtgärder.

(16)

Det är nödvändigt för kommissionen att fastställa ytterligare regler och förfaranden, utöver de i budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 samt i den här förordningen, för hanteringen av inlämning, bedömning och urval av förslag och beviljande av bidrag samt prövningsförfaranden för deltagarna. Framför allt bör regler upprättas för utnyttjande av oberoende experter.

(17)

Löptiden för ramprogrammet är begränsad till två år, medan unionens sjunde ramprogram, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (9), med liknande bestämmelser som i gemenskapens sjunde ramprogram, kommer att löpa parallellt fram till slutet av 2013. Det är därför lämpligt att tillämpa liknande regler som i unionens sjunde ramprogram och därmed undvika större förändringar för deltagarna.

(18)

Kommissionen bör fastställa ytterligare regler och förfaranden för ramprogrammet utöver dem som fastställts i budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 för bedömningen av den rättsliga och ekonomiska bärkraften hos deltagare i ramprogrammets indirekta åtgärder. Sådana regler bör uppnå rätt jämvikt mellan skydd av unionens finansiella intressen och förenklande och underlättande av rättsliga enheters deltagande i ramprogrammet. I syfte att garantera enhetlig kontroll av deltagares existens och rättsliga status samt deras operationella och ekonomiska kapacitet, för alla indirekta åtgärder, och för att undvika stora förändringar för deltagarna, är det lämpligt att för ramprogrammet i indirekta åtgärder som får stöd i form av ett bidrag under unionens sjunde ramprogram eller under gemenskapens sjunde ramprogram tillämpa de regler, som antogs genom kommissionens beslut K(2007) 2466 av den 13 juni 2007.

(19)

I detta sammanhang reglerar budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 samt rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (10) bland annat skydd av unionens finansiella intressen, kamp mot bedrägerier och oegentligheter, förfaranden för återvinning av belopp som kommissionen ska kräva in, uteslutande från avtals- och bidragsförfaranden och därmed relaterade sanktioner samt revisioner, kontroller och inspektioner som genomförs av kommissionen och revisionsrätten.

(20)	Gemenskapens ekonomiska bidrag bör nå alla deltagare utan onödiga dröjsmål.

(21)

De överenskommelser som ingås för respektive åtgärd bör innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll av kommissionen eller av någon av kommissionen utsedd representant, liksom om revisioner som genomförs av revisionsrätten samt kontroller på plats utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (11).

(22)

Kommissionen bör övervaka både indirekta åtgärder som genomförs inom ramen för ramprogrammet, och ramprogrammet och de särskilda programmen som sådana. I syfte att garantera effektiv och konsekvent övervakning och utvärdering av genomförandet av indirekta åtgärder bör kommissionen inrätta och upprätthålla ett lämpligt informationssystem.

(23)	Ramprogrammet bör återspegla och främja de allmänna principerna i kommissionens rekommendation 2005/251/EG av den 11 mars 2005 om den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare (12), varvid deras frivilliga art bör respekteras.

(24)	Reglerna för spridning av forskningsresultat bör säkerställa, där så är lämpligt, att deltagarna skyddar de immateriella rättigheter som uppkommit i samband med åtgärderna, samt att de utnyttjar och sprider dessa resultat.

(25)

Dessa regler bör vara utformade så att deltagarna och i förekommande fall deras anknutna enheter som är etablerade i en medlemsstat eller i ett associerat land garanteras tillgång till information som de tillför projektet och till kunskap som den forskning som utförs i projektet leder fram till, i den mån detta krävs för att utföra forskningen eller utnyttja den kunskap den resulterar i, samtidigt som de rättigheter som innehavarna av immateriella rättigheter har respekteras.

(26)

Den garantifond för deltagarna som skapades under gemenskapens sjunde ramprogram och förvaltas av kommissionen bör fortsätta att tillämpas och bör täcka skulder som försumliga partner inte betalar tillbaka inom ramprogrammet. Inrättandet av denna fond har förenklat och underlättat deltagandet och skyddat unionens finansiella intressen på ett sätt som även är lämpligt för ramprogrammet.

(27)	Gemenskapsstöd till ett gemensamt företag som inrättats i enlighet med artiklarna 45–51 i fördraget omfattas inte av denna förordning.

(28)	Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(29)

Gemenskapen bör tillhandahålla ekonomiskt stöd i enlighet med budgetförordningen, bland annat genom offentlig upphandling, i form av betalning för varor eller tjänster som fastställs genom kontrakt och väljs ut genom anbudsförfarande, bidrag, medlemskap i en organisation i form av medlemsavgift samt honorar för oberoende experter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs reglerna för företags, forskningscentrums och universitets samt andra rättsliga enheters deltagande i åtgärder som vidtas av en eller flera deltagare med hjälp av finansieringsmetoder som anges i bilaga II till beslut 2012/93/Euratom (nedan kallade indirekta åtgärder).

Regler fastställs också i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (nedan kallad budgetförordningen) och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 om gemenskapens ekonomiska bidrag till deltagare i indirekta åtgärder inom ramen för ramprogrammet.

Beträffande resultaten av den forskning som utförs inom ramen för ramprogrammet fastställs i denna förordning regler för förmedling av förgrundsinformation på alla lämpliga sätt, med undantag för det som ingår i formaliteterna för skydd av sådan information, inbegripet offentliggörande av förgrundsinformation oavsett medium (nedan kallat spridning).

Dessutom innehåller förordningen regler för direkt eller indirekt användning av förgrundsinformation för annan ytterligare forskning än den som omfattas av den indirekta åtgärden i fråga, eller för att utveckla, skapa och marknadsföra en produkt eller process eller för att utveckla och tillhandahålla en tjänst (nedan kallat utnyttjande).

I förordningen fastställs regler för licenser och användarrättigheter både avseende förgrunds- och bakgrundsinformation (nedan kallat nyttjanderätt).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1. rättslig enhet: en fysisk person, eller en juridisk person som upprättats i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller för etableringsorten, eller i enlighet med unionsrätten eller internationell rätt, vilken har status som juridisk person och har rätt att i eget namn utöva rättigheter och ha skyldigheter,

2. anknuten enhet: varje rättslig enhet som står under en deltagares direkta eller indirekta kontroll eller under samma direkta eller indirekta kontroll som deltagaren, varvid kontrollen utövas på något av de sätt som anges i artikel 7.2,

3. rättvisa och rimliga villkor: lämpliga villkor, inbegripet eventuella finansiella villkor, med hänsyn till de särskilda omständigheterna för ansökningen om nyttjanderätt, till exempel det faktiska eller potentiella värdet hos förgrunds- eller bakgrundsinformationen för vilken nyttjanderätt begärs och/eller det avsedda utnyttjandets omfattning, varaktighet eller andra särdrag,

4. förgrundsinformation: resultat, även information, oavsett om resultaten eller informationen kan skyddas eller ej, som uppkommer genom den indirekta åtgärden i fråga, inbegripet rättigheter förknippade med upphovsrätt, formskydd, patenträttigheter, växtförädlarrätt eller liknande typer av skydd,

5. bakgrundsinformation: information som innehas av deltagarna innan ett bidragsavtal ingåtts, och med sådan information förknippade upphovsrätter eller andra immateriella rättigheter för vilka ansökan har gjorts innan bidragsavtalet ingåtts, och som är nödvändig för att genomföra den indirekta åtgärden eller för att använda dess resultat,

6. deltagare: en rättslig enhet som bidrar till en indirekt åtgärd och som har rättigheter och skyldigheter gentemot gemenskapen,

7. forskningsorganisation: en rättslig enhet som etablerats som en organisation som drivs utan vinstsyfte och som har ett av sina huvudmål att bedriva forskning eller teknisk utveckling,

8. tredjeland: en stat som inte är medlemsstat,

9. associerat land: ett tredjeland som är part i ett internationellt avtal som ingåtts med Europeiska atomenergigemenskapen och som i enlighet med eller på grundval av detta avtal bidrar ekonomiskt till hela eller delar av ramprogrammet,

10. internationell organisation: en mellanstatlig organisation, annan än unionen, som enligt internationell offentlig rätt har status som juridisk person, samt särskilda organ som inrättats av en sådan internationell organisation,

11. internationell europeisk intresseorganisation: en internationell organisation, i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars främsta syfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa,

12. offentligt organ: en rättslig enhet som etablerats som offentligt organ enligt nationell lagstiftning, samt internationella organisationer,

13. små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt kommissionens rekommendation 2003/361/EG,

14. arbetsprogram: en plan som kommissionen antar för genomförandet av ett särskilt program i enlighet med artikel 6 i rådets beslut 2012/94/Euratom av den 19 december 2011 om det särskilda program som ska genomföras genom indirekta åtgärder för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012 – 2013) (13),

15. finansieringssystem: mekanismerna för gemenskapens finansiering av indirekta åtgärder i enlighet med bilaga II till beslut 2012/93/Euratom.

I punkt 1 i första stycket ska hänvisningar till etableringsort för fysiska personer anses avse deras stadigvarande vistelseort.

Artikel 3

Konfidentialitet

Med förbehåll för villkoren i mallen till bidragsavtalet, mallen till utnämningsbrevet eller kontraktet ska kommissionen och deltagarna behandla uppgifter, kunskap och dokument som de får tillgång till som konfidentiell information.

KAPITEL II

DELTAGANDE

Artikel 4

Särskilda regler för forskning om fusionsenergi

Tillämpningen av de bestämmelser som ingår i detta kapitel ska inte påverka särskilda regler för verksamhet inom ramen för temaområdet Forskning om fusionsenergi som anges i kapitel IV.

AVSNITT 1

Minimikrav

Artikel 5

Allmänna principer

1. Företag, universitet eller forskningscentrum eller andra rättsliga enheter får, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land eller tredjeland, delta i en indirekt åtgärd under förutsättning att minimikraven i detta kapitel samt de krav som avses i artikel 11 är uppfyllda.

2. I fråga om sådana indirekta åtgärder som avses i artikel 6 eller 8, enligt vilka minimikraven kan uppfyllas utan att någon rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat deltar, är ett ytterligare krav för deras deltagande att målen i artiklarna 1 och 2 i fördraget stärks.

3. Det gemensamma forskningscentrumet (JRC) får delta i indirekta åtgärder på samma villkor och med samma rättigheter och skyldigheter som en rättslig enhet etablerad i en medlemsstat.

Artikel 6

Minimikrav

1. Minimikraven för indirekta åtgärder ska vara följande:

a)	Minst tre rättsliga enheter etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land ska delta varav ingen får vara etablerad i samma medlemsstat eller associerade land som någon av de båda andra.

b)	De tre rättsliga enheterna ska vara oberoende av varandra i enlighet med artikel 7.

2. Om en av deltagarna är det gemensamma forskningscentrumet, en internationell europeisk intresseorganisation eller en enhet som upprättats i enlighet med unionens rätt, ska denna, vid tillämpningen av punkt 1 a, anses vara etablerad i en annan medlemsstat eller ett annat associerat land än övriga deltagare i samma åtgärd.

Artikel 7

Oberoende

1. Två rättsliga enheter ska anses vara oberoende av varandra om ingen av dem står under direkt eller indirekt kontroll av den andra eller under samma direkta eller indirekta kontroll som den andra.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 kan kontroll framför allt utövas på något av följande sätt:

a)	Direkt eller indirekt innehav av mer än 50 % av det nominella värdet av den berörda rättsliga enheten aktiekapital eller av majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt i den enheten.

b)	Direkt eller indirekt, faktiskt eller rättsligt, innehav av rätten att fatta beslut i den berörda rättsliga enheten.

3. Följande förhållanden mellan rättsliga enheter ska emellertid inte i sig anses utgöra ett kontrollförhållande:

a)	Samma offentliga investeringsföretag, institutionella investerare eller riskkapitalbolag innehar direkt eller indirekt mer än 50 % av det nominella värdet av aktiekapitalet eller majoriteten av aktieägarnas eller delägarnas rösträtt.

b)	De berörda rättsliga enheterna ägs eller kontrolleras av samma offentliga organ.

Artikel 8

Samordnings- och stödåtgärder samt fortbildning och karriärutveckling för forskare

För samordnings- och stödåtgärder samt åtgärder avseende forskares utbildning och karriärutveckling ska minimikravet vara att en rättslig enhet deltar.

Första stycket gäller inte för åtgärder som syftar till samordning av forskningsverksamhet.

Artikel 9

Endast en deltagare

Om minimikraven för en indirekt åtgärd är uppfyllda av ett antal rättsliga enheter som tillsammans utgör en enda rättslig enhet får denna vara ensam deltagare i en indirekt åtgärd, förutsatt att den är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land.

Artikel 10

Internationella organisationer och rättsliga enheter etablerade i tredjeländer

Internationella organisationer och rättsliga enheter etablerade i tredjeländer får delta i indirekta åtgärder om minimikraven i detta kapitel samt alla krav som anges i de särskilda programmen eller relevanta arbetsprogrammen är uppfyllda.

Artikel 11

Tilläggsvillkor

Utöver de minimikrav som anges i detta kapitel får de särskilda programmen eller arbetsprogrammen innehålla krav på minsta antal deltagare.

De får också, beroende på den indirekta åtgärdens typ och syften, innehålla ytterligare krav beträffande typ av deltagare och, vid behov, etableringsort.

AVSNITT 2

Förfaranden

Underavsnitt 1

Ansökningsomgångar

Artikel 12

Inbjudan att lämna förslag

1. Kommissionen ska utlysa ansökningsomgångar för indirekta åtgärder i enlighet med kraven i respektive särskilda program och arbetsprogram.

Utöver det som anges avseende offentliggörande i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 ska kommissionen utlysa ansökningsomgångar på Europeiska kommissionens webbplats för ramprogrammet, genom särskilda informationskanaler och hos de nationella kontaktpunkter som inrättas av medlemsstaterna och de associerade länderna.

2. Vid behov ska kommissionen i samband med ansökningsomgången ange att deltagarna inte behöver upprätta något konsortialavtal.

3. Ansökningsomgångar ska ha tydliga mål så att förslagsställare inte lämnar in ansökningar i onödan.

Artikel 13

Undantag

Kommissionen ska inte utlysa ansökningsomgångar för följande åtgärder:

a)	Samordnings- och stödåtgärder som genomförs av de rättsliga enheter som anges i de särskilda programmen eller i arbetsprogrammen när mottagarna enligt det särskilda programmet får anges i arbetsprogrammen, i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

b)	Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp av varor eller tjänster som omfattas av reglerna för offentlig upphandling i budgetförordningen.

c)	Samordnings- och stödåtgärder i samband med utnämningen av oberoende experter.

d)	Övriga insatser, där så krävs enligt budgetförordningen eller förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

Underavsnitt 2

Utvärdering och urval av ansökningar samt tilldelning av bidrag

Artikel 14

Bedömning, urval och beviljande

1. Kommissionen ska bedöma alla ansökningar som inkommit till följd av en ansökningsomgång på grundval av principerna för bedömning och kriterierna för urval och beviljande.

Kriterierna ska vara excellens, effekter och genomförande. Inom denna ram ska arbetsprogrammet dessutom innehålla utvärderings- och urvalskriterier, varvid ytterligare krav, viktningar och trösklar får läggas till, eller ange ytterligare detaljer om tillämpningen av kriterierna.

2. En ansökan som är oförenlig med grundläggande etiska principer eller som inte uppfyller de krav som fastställs i det särskilda programmet, arbetsprogrammet eller ansökningsomgången ska inte väljas ut. En sådan ansökan får alltid uteslutas ur förfarandena för bedömning, urval och beviljande.

3. Ansökningarna ska rangordnas enligt bedömningsresultaten. Beslut om finansiering ska göras på grundval av denna rangordning.

Artikel 15

Förfaranden för inlämning, bedömning, urval och beviljande

1. Om det i ansökningsomgången anges att bedömningen ska ske genom ett förfarande i två steg ska enbart de ansökningar som godkänns i det första steget, på grundval av bedömningen enligt ett begränsat antal kriterier, genomgå fortsatt bedömning.

2. Om det i ansökningsomgången anges att inlämningen ska ske genom ett förfarande i två etapper ska endast de sökande vars ansökningar godkänns vid bedömningen i första etappen uppmanas att lämna in en fullständig ansökan i den andra etappen.

Alla förslagsställare ska snabbt informeras om resultaten av bedömningen i första etappen.

3. Kommissionen ska anta och offentliggöra regler för förfarandena för inlämning av ansökningar samt för de relaterade förfarandena för bedömning, urval och beviljande och offentliggöra vägledningar för sökande, inbegripet riktlinjer för bedömare. Kommissionen ska i synnerhet fastställa detaljerade regler för inlämningsförfarandet i två etapper (även vad gäller omfattningen av och innehållet i ansökningen i den första etappen respektive den fullständiga ansökan i den andra etappen) och regler för bedömningen genom förfarande i två steg.

Kommissionen ska lämna information och fastställa prövningsförfaranden för sökande.

4. Även under ramprogrammet ska man tillämpa reglerna för att garantera samstämmig kontroll av deltagares existens och rättsliga status samt deras operationella och ekonomiska kapacitet, för alla indirekta åtgärder som främjas genom bidrag från unionens sjunde ramprogram eller från gemenskapens sjunde ramprogram som antagits genom kommissionens beslut K(2007) 2466 av den 13 juni 2007.

Kommissionen får inte upprepa sådana kontroller om inte den berörda deltagarens situation har förändrats.

Artikel 16

Utseende av oberoende experter

1. Kommissionen ska utse oberoende experter som ska bistå vid bedömningar av ansökningarna.

För de samordnings- och stödåtgärder som avses i artikel 13 ska oberoende experter utses endast om kommissionen anser det lämpligt.

2. Oberoende experter ska väljas ut på grundval av kompetens och kunskaper som är relevanta för de uppgifter som anförtros dem. Om oberoende experter måste hantera konfidentiell information ska en lämplig säkerhetsprövning krävas innan de utses.

Oberoende experter ska väljas ut på grundval av ansökningsomgångar från enskilda och omgångar som riktar sig till relevanta organisationer, till exempel nationella forskningsorgan, forskningsinstitutioner eller företag, för att upprätta förteckningar över lämpliga kandidater.

Vid behov får kommissionen välja någon person med erforderlig kompetens som inte finns upptagen i förteckningen.

Lämpliga åtgärder ska vidtas för att säkerställa en rimlig könsfördelning när grupper av oberoende experter utses.

3. När kommissionen utser en oberoende expert ska den vidta de åtgärder som krävs för att se till att ingen intressekonflikt föreligger avseende den fråga som experten ska uttala sig om.

4. Kommissionen ska utfärda ett utnämningsbrev till dem som valts ut som oberoende experter; brevet ska undertecknas av kommissionen och den oberoende experten och vara utformat enligt den mall som antagits genom kommissionens beslut K(2008) 4617 av den 21 augusti 2008.

5. Kommissionen ska årligen på lämpligt sätt offentliggöra en förteckning över de oberoende experter som den har biståtts av för ramprogrammet och varje särskilt program.

Underavsnitt 3

Genomförande och bidragsavtal

Artikel 17

Allmänt

1. Deltagarna ska genomföra den indirekta åtgärden och vidta alla nödvändiga och rimliga åtgärder i detta syfte. Deltagare i samma indirekta åtgärd ska utföra arbetet gemensamt och solidariskt gentemot gemenskapen.

2. Kommissionen ska, på grundval av den mall till bidragsavtal som avses i artikel 18 och med hänsyn till det finansieringssystem som berörs, upprätta ett avtal om ekonomiskt stöd mellan gemenskapen och deltagarna.

3. Deltagarna ska inte göra några åtaganden som inte är förenliga med bidragsavtalet.

4. Om en deltagare underlåter att uppfylla sina åtaganden i fråga om det tekniska genomförandet av den indirekta åtgärden ska övriga deltagare uppfylla bidragsavtalet utan något extra gemenskapsbidrag, såvida inte kommissionen uttryckligen befriar dem från denna skyldighet.

5. Om en åtgärd blir omöjlig att genomföra eller om deltagarna underlåter att genomföra den ska kommissionen se till att åtgärden avslutas.

6. Deltagarna ska se till att kommissionen informeras om sådant som kan påverka genomförandet av den indirekta åtgärden eller gemenskapens intressen.

7. När så anges i bidragsavtalet får deltagarna i den indirekta åtgärden lägga ut vissa delar av arbetet på entreprenad till tredje part.

8. Kommissionen ska fastställa prövningsförfaranden för deltagarna.

Artikel 18

Allmänna bestämmelser om bidragsavtalet

1. Den mall till bidragsavtal som antogs genom kommissionens beslut K(2007) 1509 av den 10 april 2007 ska gälla även under ramprogrammet.

I bidragsavtalet ska fastställas deltagarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till gemenskapen, i enlighet med beslut 2006/970/Euratom, denna förordning, budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 samt i enlighet med unionsrättens allmänna principer.

I bidragsavtalet ska också, i enlighet med samma villkor, fastställas de rättigheter och skyldigheter för de rättsliga enheter som blir deltagare medan den indirekta åtgärden pågår.

2. När så är lämpligt ska det i bidragsavtalet anges vilken del av gemenskapens ekonomiska bidrag som ska baseras på ersättning av stödberättigande kostnader och vilken del som ska baseras på schablonbelopp (inbegripet kostnad per enhet) eller klumpsummor.

3. I bidragsavtalet ska anges de förändringar av konsortiets sammansättning för vilka det krävs ett föregående offentliggörande av en konkurrensutsatt ansökningsomgång.

4. I bidragsavtalet ska krävas att regelbundna verksamhetsrapporter inlämnas till kommissionen angående genomförandet av den berörda indirekta åtgärden.

5. Där så är lämpligt ska det i bidragsavtalet föreskrivas att kommissionen ska informeras i förväg om avsedda överföringar till en tredje part av äganderätten till förgrundsinformation.

6. Om bidragsavtalet föreskriver att deltagarna ska genomföra verksamhet som gynnar tredje part ska deltagarna tillkännage detta ordentligt och identifiera, bedöma och välja ut tredje parter på ett öppet, rättvist och opartiskt sätt. Bidragsavtalet ska innehålla kriterier för urvalet av sådana tredje parter, om detta anges i arbetsprogrammet. Kommissionen har rätt att invända mot urvalet av tredje parter.

7. Om det visar sig vara nödvändigt att göra en betydande ändring av den mall för bidragsavtal som avses i punkt 1 ska kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna revidera mallen på lämpligt sätt.

8. I mallen för bidragsavtal ska de allmänna principerna i den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare återspeglas. Avtalet ska vid behov omfatta följande: samverkan inom utbildningsområdet på alla nivåer, beredskap och kapacitet för att gynna dialog och debatt om vetenskapliga frågor och forskningsresultat med en bredare publik utanför forskarsamfundet, verksamhet för att öka kvinnors deltagande och roll inom forskningen, och verksamhet avseende forskningens socioekonomiska aspekter.

9. I mallen för bidragsavtal ska föreskrivas att kommissionen eller en av denna bemyndigad företrädare samt revisionsrätten är ansvarig för tillsynen och den ekonomiska kontrollen.

10. I bidragsavtalet ska fastställas att deltagarna ska lämna sådana underrättelser som föreskrivs i denna förordning inom viss tid.

Artikel 19

Bestämmelser avseende nyttjanderätt, utnyttjande och spridning

1. Bidragsavtalet ska fastställa deltagarnas respektive rättigheter och skyldigheter med avseende på nyttjanderätt, utnyttjande och spridning, i den mån dessa rättigheter och skyldigheter inte fastställs i denna förordning.

För dessa ändamål ska det i bidragsavtalet krävas att en plan för utnyttjande och spridning av förgrundsinformation ska lämnas till kommissionen.

2. I bidragsavtalet ska anges under vilka förutsättningar deltagarna får invända mot att en teknisk revision av utnyttjandet och spridningen av förgrundsinformation utförs av vissa bemyndigade företrädare för kommissionen.

Artikel 20

Bestämmelser om avslutande

I bidragsavtalet ska skälen anges för dess upphörande, helt eller delvis, framför allt till följd av att denna förordning inte efterlevs, ej genomförs eller till följd av brott mot densamma, liksom för följderna för deltagarna av att en annan deltagare inte efterlever bestämmelserna.

Artikel 21

Särskilda bestämmelser

1. När det gäller indirekta åtgärder för stöd till befintlig forskningsinfrastruktur och, i tillämpliga fall, ny forskningsinfrastruktur ska bidragsavtalet fastställa särskilda bestämmelser om konfidentialitet, spridning samt nyttjanderätt och åtaganden som kan påverka dem som använder infrastrukturen.

2. När det gäller indirekta åtgärder till stöd för forskares utbildning och karriärutveckling ska bidragsavtalet fastställa särskilda bestämmelser om konfidentialitet, nyttjanderätt och åtaganden för forskare som drar nytta av åtgärden.

3. För att skydda medlemsstaternas försvarsintressen enligt artikel 24 i fördraget ska bidragsavtalet, när så är lämpligt, fastställa särskilda bestämmelser om konfidentialitet, säkerhetsklassning av information, nyttjanderätt, överföring av äganderätt till förgrundsinformation och utnyttjande av den.

Artikel 22

Undertecknande och anslutning

Bidragsavtalet träder i kraft när samordnaren och kommissionen har undertecknat det.

Det gäller för alla deltagare som formellt har anslutit sig till det.

Underavsnitt 4

Konsortier

Artikel 23

Konsortialavtal

1. Om inget annat anges i ansökningsomgången ska alla deltagare i en indirekt åtgärd ingå ett avtal, nedan kallat konsortialavtal, för reglering av bland annat

a)	konsortiets interna organisation,

b)	fördelningen av gemenskapens ekonomiska bidrag,

c)	regler som kompletterar reglerna i kapitel III och därmed sammanhängande bestämmelser i bidragsavtalet,

d)	lösning av interna tvister, inklusive fall av missbruk av dominerande ställning,

e)	överenskommelser mellan parterna om skadeståndsansvar, skadeersättning och konfidentialitet.

2. Kommissionen ska upprätta och offentliggöra riktlinjer om de viktigaste frågor som deltagarna kan ta upp i sina konsortialavtal.

Artikel 24

Samordnare

1. De rättsliga enheter som önskar delta i en indirekt åtgärd ska utse en deltagare till samordnare med följande uppgifter i enlighet med denna förordning, budgetförordningen, förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 och bidragsavtalet:

a)	Att övervaka att deltagarna i den indirekta åtgärden uppfyller sina åtaganden.

b)	Att kontrollera huruvida de rättsliga enheter som anges i bidragsavtalet formellt uppfyller kraven för anslutning till detta.

c)	Att ta emot gemenskapens ekonomiska bidrag och fördela det i enlighet med konsortialavtalet och bidragsavtalet.

d)	Att sköta register och bokföring över gemenskapens ekonomiska bidrag samt informera kommissionen om fördelningen av detta i enlighet med artikel 23.1 b och artikel 35.

e)	Att vara mellanhand för en effektiv och korrekt kommunikation mellan deltagarna och att regelbundet rapportera till deltagarna och kommissionen om hur projektet framskrider.

2. Samordnaren ska anges i bidragsavtalet.

För att utse en ny samordnare krävs ett skriftligt godkännande från kommissionen.

Artikel 25

Förändringar i konsortiet

1. Deltagarna i en indirekt åtgärd får enas om att ta med nya deltagare eller utesluta befintliga deltagare i enlighet med bestämmelserna om detta i konsortialavtalet.

2. En rättslig enhet som ansluter sig till en pågående åtgärd ska ansluta sig till bidragsavtalet.

3. Konsortiet ska i särskilda fall, om så föreskrivs i bidragsavtalet, utlysa en konkurrensutsatt ansökningsomgång och se till att den får stor spridning via specifika informationsmedier, framför allt webbplatser för ramprogrammet, fackpressen och broschyrer samt via de nationella kontaktpunkter som inrättas av medlemsstaterna och de associerade länderna för information och stöd.

Konsortiet ska bedöma anbuden enligt de kriterier som ligger till grund för den ursprungliga indirekta åtgärden och med hjälp av oberoende experter som konsortiet utser enligt de principer som fastställs i artiklarna 14 och 16.

4. Konsortiet ska underrätta kommissionen om alla förslag till ändringar av konsortiets sammansättning, och kommissionen får göra invändningar inom 45 dagar efter underrättelsen.

För ändringar av konsortiets sammansättning som är förknippade med förslag till andra ändringar av bidragsavtalet och som inte är direkt relaterade till ändringen av sammansättningen krävs ett skriftligt godkännande från kommissionen.

Underavsnitt 5

Övervakning och utvärdering av program och indirekta åtgärder samt spridning av information

Artikel 26

Övervakning och utvärdering

1. Kommissionen ska övervaka genomförandet av indirekta åtgärder på grundval av de regelbundna verksamhetsrapporter som lämnats i enlighet med den mall till bidragsavtal som avses i artikel 18.

Kommissionen ska särskilt övervaka genomförandet av den plan för utnyttjande och spridning av förgrundsinformation som lämnats i enlighet med artikel 19.1 andra stycket.

För dessa syften får kommissionen biträdas av oberoende experter som utsetts i enlighet med artikel 16.

2. Kommissionen ska inrätta och driva ett informationssystem som gör att den övervakning som avses punkt 1 kan ske på ett effektivt och konsekvent sätt i hela ramprogrammet.

Om inte annat följer av artikel 3 ska kommissionen på lämpligt sätt offentliggöra information om de finansierade projekten.

3. Den bevakning och utvärdering som avses i artikel 6 i beslut 2012/93/Euratom ska omfatta aspekter med anknytning till tillämpningen av denna förordning och ta upp budgeteffekten av förändringarna i systemet för kostnadsberäkning jämfört med gemenskapens sjunde ramprogram och dess effekter på deltagarnas administrativa börda.

4. Kommissionen ska i enlighet med artikel 16 utnämna oberoende experter för att bistå med de utvärderingar som krävs enligt ramprogrammet och dess särskilda program samt, när detta anses nödvändigt, med utvärdering av tidigare ramprogram.

5. Kommissionen får dessutom tillsätta grupper av oberoende experter, utsedda i enlighet med artikel 16, som kan bistå med råd vid utformningen och genomförandet av gemenskapens forskningspolitik.

Artikel 27

Information som ska göras tillgänglig

1. Användbar information som kommissionen innehar om förgrundsinformation som framkommit på grundval av arbete som utförts inom ramen för en indirekt åtgärd ska kommissionen, om inte annat följer av artikel 3, på begäran göra tillgänglig för medlemsstater eller associerade länder, under förutsättning att

a)	sådan informationen är av allmänt intresse, och

b)	deltagarna inte har framfört välgrundade och tillräckliga skäl för att sådan information ska hållas inne.

2. Tillhandahållande av information i enlighet med punkt 1 ska inte under några omständigheter anses överföra rättigheter eller skyldigheter till mottagaren från kommissionen eller deltagarna.

Mottagaren ska dock hantera sådan information som konfidentiell, såvida den inte offentliggörs eller görs allmänt tillgänglig av deltagarna, eller såvida den inte överlämnades till kommissionen utan några begränsningar avseende konfidentialitet.

AVSNITT 3

Gemenskapens ekonomiska bidrag

Underavsnitt 1

Stödberättigande och typer av stöd

Artikel 28

Stödberättigande

1. Följande rättsliga enheter kan erhålla ekonomiskt bidrag från gemenskapen när de deltar i en indirekt åtgärd:

a)	En rättslig enhet som är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land, eller som har upprättats enligt unionsrätten.

b)	En internationell europeisk intresseorganisation.

2. Vid deltagande av en annan internationell organisation än en internationell europeisk intresseorganisation eller en rättslig enhet som är etablerad i ett annat tredjeland än i ett associerat land, får ett ekonomiskt bidrag från gemenskapen beviljas, om minst ett av följande villkor är uppfyllda:

a)	Denna möjlighet ges enligt de särskilda programmen eller det relevanta arbetsprogrammet.

b)	Bidraget är av avgörande betydelse för genomförandet av den indirekta åtgärden.

c)	Sådant stöd ingår i bilaterala vetenskapliga eller tekniska avtal eller andra överenskommelser mellan gemenskapen och det land där den rättsliga enheten är etablerad.

Artikel 29

Former av bidrag

Gemenskapens ekonomiska bidrag till de bidrag som fastställs i bilaga II till beslut 2012/93/Euratom ska grundas på ersättning, helt eller delvis, av bidragsberättigande kostnader.

Gemenskapens ekonomiska bidrag får emellertid utgöras av schablonbelopp, inklusive kostnad per enhet, eller klumpsummor, eller i form av en kombination av ersättning av stödberättigande kostnader och schablonbelopp och klumpsummor. Gemenskapens ekonomiska bidrag får också utgöras av stipendier eller priser.

I arbetsprogrammen och ansökningsomgångarna ska det specificeras vilka former av bidrag som ska användas i de berörda åtgärderna.

Artikel 30

Ersättning för bidragsberättigande kostnader

1. Indirekta åtgärder som finansieras genom bidrag ska samfinansieras av deltagarna.

Gemenskapens ekonomiska bidrag för ersättning av bidragsberättigande kostnader får inte leda till att vinst uppstår.

2. Vid betalningen av bidraget vid slutet av åtgärdens genomförande ska intäkterna beaktas.

3. För att kostnaderna för genomförandet av en indirekt åtgärd ska vara stödberättigande ska de

a)	vara de faktiska kostnaderna,

b)	ha uppstått under åtgärdens genomförande, med undantag för slutrapporter, om bidragsavtalet stipulerar att sådana ska utarbetas,

c)	vara konstaterade i enlighet med deltagarens vanliga principer och praxis för bokföring och förvaltning och enbart ha använts i syfte att uppnå den indirekta åtgärdens mål och förväntade resultat, på ett sätt som är förenligt med principerna om ekonomi, ändamålsenlighet och effektivitet,

d)	vara registrerade i deltagarens bokföring och, i samband med bidrag från tredje part, i den tredje partens bokföring,

inte inbegripa icke stödberättigande kostnader, i synnerhet konstaterbara indirekta skatter inklusive mervärdesskatt, avgifter, räntor, reserver för eventuella framtida förluster eller avgifter, valutakursförluster, kostnader förknippade med kapitalavkastning, deklarerade eller uppkomna kostnader, eller ersatta i samband med något annat unionsprojekt, skulder och avgifter för skulder, orimliga eller obetänksamma utgifter och andra kostnader som inte uppfyller kraven i leden a–d.

För tillämpningen av led a får genomsnittliga personalkostnader användas om de är förenliga med deltagarens förvaltningsprinciper och bokföringspraxis och inte avsevärt skiljer sig från de faktiska kostnaderna.

4. Gemenskapens ekonomiska bidrag ska beräknas på grundval av kostnaden för den indirekta åtgärden i dess helhet, men ersättningen ska grundas på de rapporterade kostnaderna för varje deltagare.

Artikel 31

Direkta bidragsberättigande kostnader och indirekta bidragsberättigande kostnader

1. Bidragsberättigande kostnader ska bestå av kostnader som direkt kan hänföras till åtgärden (nedan kallade direkta bidragsberättigande kostnader) och, i tillämpliga fall, av kostnader som inte direkt kan hänföras till åtgärden men som har uppstått i direkt samband med de direkta bidragsberättigande kostnader som kan hänföras till åtgärden (nedan kallade indirekta bidragsberättigande kostnader).

2. Ersättningen av deltagarnas kostnader ska grundas på deras bidragsberättigande direkta och indirekta kostnader.

I enlighet med artikel 30.3 c får en deltagare använda en förenklad beräkningsmetod för sin indirekta kostnad på nivån för den rättsliga enheten, om detta är förenligt med deltagarens vanliga praxis och principer för bokföring och förvaltning. De principer som ska följas i detta hänseende ska anges i mallen till bidragsavtal.

3. Bidragsavtalet får föreskriva att ersättningen för indirekta stödberättigande kostnader ska begränsas till en viss del av de direkta stödberättigande kostnaderna, exklusive de direkta stödberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad, i synnerhet för samordnings- och stödåtgärder och, i tillämpliga fall, för forskares utbildning och karriärutveckling.

4. För täckningen av de indirekta bidragsberättigande kostnaderna får deltagarna med avvikelse från punkt 2 välja ett schablonbelopp av sina totala direkta bidragsberättigande kostnader, exklusive de direkta bidragsberättigande kostnaderna för utläggande på entreprenad eller ersättning av tredje parts kostnader.

Kommissionen ska fastställa lämpliga schablonbelopp i enlighet med budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) 2342/2002 på grundval av en noggrann uppskattning av de berörda faktiska indirekta kostnaderna.

5. Sådana offentliga organ som inte drivs i vinstsyfte, inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning, forskningsorganisationer och små och medelstora företag som inte med säkerhet kan fastställa sina faktiska indirekta kostnader för den berörda åtgärden får, när de deltar i finansieringssystem som inbegriper forskning, teknisk utveckling och demonstration i enlighet med artikel 32, välja ett schablonbelopp som motsvarar 60 % av de totala direkta bidragsberättigande kostnaderna.

6. Alla schablonbelopp ska fastställas i mallen för bidragsavtal.

Artikel 32

Övre gränser för finansiering

1. För verksamhet inom forskning och teknisk utveckling får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

För offentliga organ som inte drivs i vinstsyfte, inrättningar för sekundärutbildning och högre utbildning, forskningsorganisationer och små och medelstora företag får det emellertid uppgå till högst 75 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.

2. För verksamhet inom området demonstration får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

3. För verksamhet som bedrivs inom ramen för samordnings- och stödåtgärder samt åtgärder för forskares utbildning och karriärutveckling får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

4. För förvaltningsverksamhet som inbegriper intyg över redovisningen samt annan verksamhet som inte omfattas av punkterna 1, 2 och 3 får gemenskapens ekonomiska bidrag uppgå till högst 100 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna.

I sådan annan verksamhet som avses i första stycket ingår bland annat utbildning inom ramen för åtgärder som inte omfattas av finansieringssystemet för forskares utbildning och karriärutveckling, samordning, nätverk och spridning.

5. Vid tillämpningen av punkterna 1–4 ska bidragsberättigande kostnader och intäkter beaktas för fastställandet av gemenskapens ekonomiska bidrag.

6. För indirekta åtgärder där schablonbelopp eller klumpsummor används för hela den indirekta åtgärden ska punkterna 1–5 vid behov tillämpas.

Artikel 33

Rapportering och revision av bidragsberättigande kostnader

1. Regelbundna rapporter ska lämnas till kommissionen avseende bidragsberättigande kostnader, avkastning till följd av förhandsfinansiering och intäkter förknippade med den berörda indirekta åtgärden och, i tillämpliga fall, attesteras med intyg över redovisningen i enlighet med budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

Eventuell samfinansiering i samband med den berörda åtgärden ska rapporteras och vid behov attesteras i slutet av åtgärden.

2. Trots vad som sägs i budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 ska intyget över redovisningen vara obligatoriskt endast när det sammanlagda beloppet av interimsbetalningar och slutbetalningar till en deltagare uppgår till 375 000 EUR eller mera för en indirekt åtgärd.

För indirekta åtgärder som varar i två år eller mindre ska emellertid inte mer än ett intyg över redovisningen krävas av deltagaren och detta vid projektets avslutande.

Intyg över redovisningen ska inte krävas för indirekta åtgärder som uteslutande ersätts genom klumpsummor eller schablonbelopp.

3. För offentliga organ, forskningsorganisationer och inrättningar för högre utbildning och sekundärutbildning får det intyg över redovisningen som krävs enligt punkt 1 utfärdas av en behörig offentlig tjänsteman.

Artikel 34

Expertnätverk

1. Arbetsprogrammet ska innehålla bestämmelser om bidragsformer som ska användas för expertnätverk.

2. När gemenskapens ekonomiska bidrag till expertnätverk lämnas i form av en klumpsumma, ska den beräknas efter det antal forskare som ska ingå i expertnätverket och efter åtgärdens varaktighet. Värdet per enhet för klumpsummor ska vara 23 500 EUR per år och forskare.

Detta belopp ska justeras av kommissionen i enlighet med budgetförordningen och förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

3. I arbetsprogrammet ska det högsta antalet deltagare anges samt, i tillämpliga fall, det högsta antalet forskare som får användas som grund vid beräkningen av den övre gränsen för storleken av klumpsumman. Deltagare som ligger ovanför gränsen för det ekonomiska bidraget får emellertid i förekommande fall delta.

4. Utbetalningen av det ekonomiska bidraget ska ske periodvis.

Dessa periodiska utbetalningar ska ske enligt en bedömning av hur det gemensamma verksamhetsprogrammet gradvis genomförs genom att integreringen av forskningsresurser och kapacitet mäts på grundval av resultatindikatorer som förhandlats fram med konsortiet och angetts i bidragsavtalet.

Underavsnitt 2

Utbetalning, fördelning, återkrav och garantier

Artikel 35

Utbetalning och fördelning

1. Gemenskapens ekonomiska bidrag ska betalas ut till deltagarna via samordnaren utan oskäligt dröjsmål.

2. Samordnaren ska föra register som gör det möjligt att när som helst avgöra hur stor del av gemenskapsmedlen som tilldelats varje deltagare.

Samordnaren ska på begäran översända denna information till kommissionen.

Artikel 36

Inkassering

Kommissionen får fatta ett beslut om återkrav i enlighet med budgetförordningen.

Artikel 37

Mekanism för att undvika risker

1. Varje deltagares ekonomiska ansvar ska vara begränsat till deltagarens egna skulder, om inte annat följer av punkterna 2–5.

2. För att hantera risken när det gäller skulder till gemenskapen som förfallit till betalning har kommissionen inrättat en garantifond för deltagarna (nedan kallad fonden), vilken förvaltas enligt bilagan.

Avkastning som genereras av fonden ska läggas till fonden och ska uteslutande tjäna de ändamål som anges i punkt 3 i bilagan, utan att detta ska påverka tillämpningen av punkt 4.

3. Det bidrag till fonden som betalas av en deltagare i en indirekt åtgärd i form av bidrag från gemenskapen får inte överstiga 5 % av gemenskapens ekonomiska bidrag till den deltagaren. När åtgärden avslutas ska det belopp som betalats till fonden återbetalas till deltagaren via samordnaren, om inte annat följer av punkt 4.

4. Om den avkastning som genereras av fonden inte är tillräcklig för att täcka de belopp som ska betalas till gemenskapen får kommissionen från det belopp som ska återbetalas till deltagaren dra av högst en procent av gemenskapens ekonomiska bidrag till deltagaren.

5. Det avdrag som avses i punkt 4 ska inte tillämpas på följande: offentliga organ, rättsliga enheter vars deltagande i den indirekta åtgärden garanteras av en medlemsstat eller ett associerat land samt inrättningar för högre utbildning och sekundärutbildning.

6. Kommissionen ska endast göra förhandskontroller av den ekonomiska förmågan hos samordnare och andra deltagare än de som avses i punkt 5 som ansöker om ekonomiskt bidrag från gemenskapen för en indirekt åtgärd överstigande 500 000 EUR om exceptionella omständigheter inte föreligger när det, på grund av redan tillgänglig information, finns väl grundade skäl att betvivla dessa deltagares ekonomiska förmåga.

7. Garantifonden för deltagarna ska anses som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Ingen ytterligare garanti eller säkerhet får begäras av deltagarna eller åläggas dem.

KAPITEL III

SPRIDNING OCH UTNYTTJANDE SAMT NYTTJANDERÄTT

AVSNITT 1

Förgrundsinformation

Artikel 38

Särskilda regler för forskning om fusionsenergi

Tillämpningen av de bestämmelser som ingår i detta kapitel ska inte påverka de särskilda bestämmelser för verksamhet inom ramen för temaområdet Forskning om fusionsenergi enligt kapitel IV.

Underavsnitt 1

Ägande

Artikel 39

Äganderätt till förgrundsinformation

1. Förgrundsinformation som är ett resultat av arbete som bedrivs inom ramen för andra indirekta åtgärder än de som avses i punkt 3 ska tillhöra den deltagare som har utfört det arbete som resulterat i den förgrundsinformationen.

2. Om anställda eller annan personal som arbetar för en deltagare har rätt att hävda rättigheter till förgrundsinformation ska deltagaren se till att dessa rättigheter kan utövas på ett sätt som är förenligt med de skyldigheter som deltagaren har enligt bidragsavtalet.

3. Förgrundsinformation ska vara gemenskapens egendom i följande fall:

a)	Samordnings- och stödåtgärder som utgörs av inköp av varor eller tjänster som omfattas av reglerna för offentlig upphandling i enlighet med budgetförordningen.

b)	Samordnings- och stödåtgärder med oberoende experter.

Artikel 40

Gemensamt ägande av förgrundsinformation

1. I de fall flera deltagare gemensamt har utfört det arbete som genererat förgrundsinformationen och deras respektive andelar av arbetet inte går att fastställa, ska förgrundsinformationen vara avtalsparternas gemensamma egendom.

De ska upprätta ett avtal om fördelningen och villkoren för utövandet av detta gemensamma ägande i enlighet med villkoren i bidragsavtalet.

2. Om inget avtal om gemensamt ägande ännu har ingåtts, ska var och en av de gemensamma ägarna ha rätt att bevilja icke exklusiva licenser till tredje part, utan någon rätt att bevilja underlicenser på följande villkor:

a)	Övriga gemensamma ägare ska underrättas i förväg.

b)	Övriga gemensamma ägare ska kompenseras på ett rättvist och rimligt sätt.

3. På begäran ska kommissionen ge vägledning om eventuella aspekter som ska ingå i avtalet om gemensamt ägande.

Artikel 41

Överföring av förgrundsinformation

1. Ägare till förgrundsinformation får överföra den till varje rättslig enhet, i enlighet med punkterna 2–5 i denna artikel och artikel 42.

2. En deltagare som överför äganderätt till förgrundsinformation ska överföra sina skyldigheter vad gäller denna förgrundsinformation till förvärvaren, inklusive skyldigheten att överföra dem till efterföljande förvärvare, i enlighet med bidragsavtalet.

3. Om inget annat följer av deltagarens skyldigheter med avseende på konfidentialitet ska denne, i de fall deltagaren är skyldig att överföra nyttjanderätter, på förhand meddela övriga deltagare i samma åtgärd och ge dem tillräckligt med information om den nye ägaren till förgrundsinformationen för att de ska kunna utöva sina nyttjanderätter i enlighet med bidragsavtalet.

De övriga deltagarna får emellertid, genom skriftlig överenskommelse, avstå sin rätt till att enskilt underrättas i förhand om överföringen av äganderätten sker från en deltagare till en särskilt identifierad tredje part.

4. Varje annan deltagare får, till följd av ett meddelande i enlighet med punkt 3 första stycket, invända mot en överföring av äganderätten på grund av att det skulle inverka negativt på dess nyttjanderätter.

Om någon av de övriga deltagarna kan visa att deras rättigheter skulle påverkas negativt får den avsedda överföringen inte äga rum förrän de berörda parterna har kommit överens.

5. Vid behov får det i bidragsavtalet föreskrivas att kommissionen ska informeras i förväg om avsedda överföringar av äganderätt eller om avsett beviljande av licens till en tredje part som är etablerad i ett tredjeland som inte är anslutet till ramprogrammet.

Artikel 42

Bevarande av europeisk konkurrenskraft, medlemsstaternas försvarsintressen och etiska principer

Kommissionen får motsätta sig en överföring av äganderätt till förgrundsinformation, eller ett beviljande av licens avseende förgrundsinformation, till tredje parter som är etablerade i ett tredjeland som inte är anslutet till ramprogrammet, om den anser att detta inte är förenligt med utvecklingen av den europeiska ekonomins konkurrenskraft, med medlemsstaternas försvarsintressen enligt artikel 24 i fördraget eller med etiska principer.

I sådana fall ska överföringen av äganderätt eller beviljandet av en licens inte äga rum, såvida inte kommissionen övertygas om att lämpliga garantier införs.

Underavsnitt 2

Skydd, offentliggörande, spridning och utnyttjande

Artikel 43

Skydd av förgrundsinformation

Om förgrundsinformation kan användas industriellt eller kommersiellt ska den som äger förgrundsinformationen sörja för tillräckligt och effektivt skydd av denna med vederbörlig hänsyn till sina berättigade intressen och de berättigade intressen, framför allt kommersiella intressen, som de andra deltagarna i den berörda indirekta åtgärden har.

Om en deltagare som inte är ägare till förgrundsinformationen åberopar sitt berättigade intresse ska deltagaren i varje enskilt fall visa att den skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.

Om förgrundsinformationen kan användas industriellt eller kommersiellt och dess ägare inte skyddar den och inte överför den till en annan deltagare, en anknuten enhet etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land eller annan tredje part etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land tillsammans med de därtill knutna skyldigheterna i enlighet med artikel 41 får ingen spridning ske innan kommissionen har informerats.

I sådana fall får kommissionen, med den berörda deltagarens tillstånd, överta äganderätten av förgrundsinformationen och vidta åtgärder för att skydda den på ett lämpligt och effektivt sätt. Den berörda deltagaren får endast vägra att ge tillstånd om den kan visa att dennes berättigade intressen skulle åsamkas oproportionerligt stor skada.

Artikel 44

Förklaring avseende gemenskapens ekonomiska bidrag

I publikationer, patentansökningar som lämnas in av en deltagare eller på dennes vägnar, eller i samband med annan spridning förknippad med förgrundsinformation ska en förklaring, som får omfatta visuella medel, ingå om att den berörda förgrundsinformationen skapats med hjälp av ekonomiskt bidrag från gemenskapen.

Villkoren för den förklaringen ska fastställas i bidragsavtalet.

Artikel 45

Utnyttjande och spridning

1. Deltagarna ska utnyttja den förgrundsinformation som de har äganderätten till, eller se till att den utnyttjas.

2. Varje deltagare ska se till att den förgrundsinformation som den har äganderätten till sprids så snabbt som möjligt. Om den underlåter att göra detta får kommissionen sprida förgrundsinformationen i enlighet med artikel 12 i fördraget.

Bidragsavtalet får innehålla tidsfrister om detta.

3. Spridningen ska vara förenlig med skyddet av immateriella rättigheter, skyldigheter avseende konfidentialitet och de berättigade intressen som ägaren till förgrundsinformationen har och medlemsstaternas försvarsintressen enligt artikel 24 i fördraget.

4. Övriga berörda ägare ska underrättas i förväg om spridning.

Till följd av en sådan underrättelse får berörda deltagare göra invändningar om de anser sig ha berättigade intressen avseende förgrunds- eller bakgrundsinformationen som skulle kunna åsamkas oproportionerligt stor skada. I sådana fall får ingen spridning ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen.

AVSNITT 2

Nyttjanderätt till bakgrunds- och förgrundsinformation

Artikel 46

Bakgrundsinformation som avses

Deltagarna får definiera den bakgrundsinformation som krävs för den indirekta åtgärden i en skriftlig överenskommelse, och när det är lämpligt utesluta viss bakgrundsinformation.

Artikel 47

Principer

1. Alla ansökningar om nyttjanderätt ska göras skriftligen.

2. Nyttjanderätt ska inte innefatta en rätt att utfärda underlicenser, såvida inte ägaren av förgrunds- eller bakgrundsinformationen samtycker till något annat.

3. Exklusiva licenser får beviljas för förgrunds- eller bakgrundsinformation under förutsättning att alla övriga deltagare skriftligen bekräftar att de avstår sin nyttjanderätt till den informationen.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska avtal om nyttjanderätt avseende för- eller bakgrundsinformation för deltagare eller tredje part utformas så att möjligheten till nyttjanderätt för andra deltagare upprätthålls.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 48 och 49 samt bidragsavtalet ska deltagare i samma åtgärd snarast informera varandra om begränsningar av beviljandet av nyttjanderätt till bakgrundsinformation eller om andra begränsningar som väsentligen kan påverka beviljandet av nyttjanderätt.

6. Att en deltagare upphör att delta i en indirekt åtgärd ska inte påverka dennes skyldighet att bevilja nyttjanderätt till övriga deltagare i samma åtgärd enligt villkoren i bidragsavtalet.

Artikel 48

Nyttjanderätt för genomförande av indirekta åtgärder

1. Nyttjanderätt till förgrundsinformation ska beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd om detta behövs för att dessa deltagare ska kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden.

Sådan nyttjanderätt ska beviljas utan avgift.

2. Nyttjanderätt till bakgrundsinformation ska beviljas övriga deltagare i samma indirekta åtgärd om detta behövs för att dessa deltagare ska kunna fortsätta sitt eget arbete inom den indirekta åtgärden, förutsatt att den berörda deltagaren har rätt att bevilja den.

Sådan nyttjanderätt ska beviljas utan avgift, såvida inte annat avtalats av samtliga deltagare före anslutningen till bidragsavtalet.

Artikel 49

Nyttjanderätt för utnyttjande

1. Deltagare i samma indirekta åtgärd ska ha nyttjanderätt till förgrundsinformation om detta behövs för att de ska kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation.

Sådan nyttjanderätt ska efter överenskommelse beviljas antingen på rättvisa och rimliga villkor eller vara avgiftsfri.

2. Deltagare i samma indirekta åtgärd ska ha nyttjanderätt till bakgrundsinformation om detta behövs för att de ska kunna utnyttja sin egen förgrundsinformation, förutsatt att den berörda deltagaren har rätt att bevilja detta.

Sådan nyttjanderätt ska efter överenskommelse beviljas antingen till rättvisa och rimliga villkor eller vara avgiftsfri.

3. Även en anknuten enhet som är etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land ska ha sådan nyttjanderätt som avses i punkterna 1 och 2 till förgrunds- eller bakgrundsinformation på samma villkor som den deltagare till vilken den har anknytning, såvida inte annat föreskrivs i bidragsavtalet eller konsortialavtalet.

4. Ansökningar om nyttjanderätt enligt punkterna 1, 2 och 3 får lämnas in upp till ett år efter det att antingen

a)	den indirekta åtgärdens har avslutats, eller

b)	deltagandet av ägaren till den berörda för- eller bakgrundsinformationen har upphört.

De berörda deltagarna får emellertid komma överens om en annan tidsfrist.

KAPITEL IV

SÄRSKILDA REGLER FÖR DELTAGANDE I VERKSAMHET INOM RAMEN FÖR TEMAOMRÅDET FORSKNING OM FUSIONSENERGI

Artikel 50

Tillämpningsområde

De bestämmelser som ingår i detta kapitel gäller verksamhet inom ramen för temaområdet Forskning om fusionsenergi i enlighet med vad som anges i det särskilda programmet. Vid eventuella konflikter mellan reglerna i detta kapitel och reglerna i kapitlen II och III ska reglerna i detta kapitel gälla.

Artikel 51

Forskning om fusionsenergi

Verksamhet inom temaområdet Forskning om fusionsenergi får genomföras på grundval av de förfaranden och regler för spridning och utnyttjande som anges inom ramen för följande:

a)	Associeringskontrakt som ingåtts mellan gemenskapen och medlemsstater eller associerade tredjeländer, eller rättsliga enheter i medlemsstater eller associerade tredjeländer.

b)	Det europeiska avtalet om fusionsutveckling som slutits mellan gemenskapen och organisationer i, eller som agerar för, medlemsstater och associerade länder.

c)	Det europeiska gemensamma företaget för den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter), grundat på bestämmelserna i avdelning II kapitel 5 i fördraget.

d)	Internationella avtal om samarbete med tredjeländer, eller andra rättsliga enheter som kan komma att upprättas genom sådana avtal, i synnerhet Iteravtalet och avtalen om verksamhet enligt strategin med bredare inriktning.

e)	Andra multilaterala avtal mellan gemenskapen och associerade organisationer, i synnerhet avtalet om personalförflyttning.

f)	Åtgärder för att dela kostnaderna för främjande av och bidragande till forskning om fusionsenergi med organ i de medlemsstater eller de länder som är associerade till ramprogrammet som inte har något associeringskontrakt.

Artikel 52

Gemenskapens finansiella bidrag

1. Reglerna för gemenskapens ekonomiska bidrag till den verksamhet som omfattas ska fastställas genom de associeringskontrakt som avses i artikel 51 a och de åtgärder för att dela kostnaderna som avses i artikel 51 f.

De årliga beloppen av gemenskapens ekonomiska bidrag, som fastställs i associationskontrakten, får inte överskrida 20 % av associationernas utgifter så som de anges i de årliga arbetsprogrammen under hela löptiden för gemenskapens sjunde ramprogram och detta ramprogram.

2. Efter samråd med den rådgivande kommitté för fusionsprogrammet som avses i artikel 7.2 i beslut 2012/94/Euratom får kommissionen finansiera följande:

Inom ramen för associeringskontrakten med högst 40 %: utgifter inom särskilda samarbetsprojekt mellan de associerade som av den rådgivande kommittén har rekommenderats för prioriterat stöd och som har godkänts av kommissionen; prioriterat stöd ska koncentreras på åtgärder som är relevanta för Iter/Demo, utom för projekt som redan fått prioritetsstatus under tidigare ramprogram.

b)	Åtgärder som genomförs inom ramen för det europeiska avtalet om fusionsutveckling, inbegripet upphandling, eller det gemensamma företag som avses i artikel 51 c.

c)	Åtgärder som genomförs inom ramen för avtalet om personalförflyttning.

3. I samband med projekt och åtgärder som får ekonomiskt bidrag i enlighet med punkt 2 a eller b ska de rättsliga enheter som avses i artikel 51 a och b ha rätt att delta i de försök som genomförs med den berörda utrustningen.

4. Det ekonomiska bidrag från gemenskapen till åtgärder som genomförs inom ramen för ett internationellt avtal om samarbete som avses i artikel 51 d ska anges i enlighet med villkoren i ett sådant avtal eller av någon rättslig enhet som etableras genom avtalet. Gemenskapen får administrera sitt deltagande och sitt ekonomiska bidrag till ett sådant avtal genom lämplig rättslig enhet.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 53

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2011.

På rådets vägnar

M. KOROLEC

Ordförande

(1) Yttrande av den 15 november 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT). Yttrande avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(2) EUT C 318, 29.10.2011, s. 127. Yttrande avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(3) Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

(4) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(5) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(6) EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

(7) EUT L 400, 30.12.2006, s. 60.

(8) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.

(9) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(10) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(11) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(12) EUT L 75, 22.3.2005, s. 67.

(13) Se sidan 33 i detta nummer av EUT.

BILAGA

GARANTIFOND FÖR DELTAGARNA

Denna fond ska förvaltas av gemenskapen, företrädd av kommissionen som verkställande organ på deltagarnas vägnar, på de villkor som ska fastställas i mallen för bidragsavtal.

För fondens ekonomiska förvaltning ska kommissionen anlita antingen Europeiska investeringsbanken eller, i enlighet med artikel 13 b, lämpligt finansinstitut (nedan kallat depositariebank). Depositariebanken ska förvalta fonden enligt kommissionens instruktioner.

2.	Kommissionen får räkna av deltagarnas bidrag till fonden från den inledande förfinansiering som den ska betala till konsortiet och för deras räkning betala ut det till fonden.

Om en deltagare har en skuld till gemenskapen får kommissionen, utan att det påverkar de påföljder som en deltagare som inte uppfyller sina förpliktelser kan bli föremål för enligt budgetförordningen, antingen

ge depositariebanken instruktioner om att direkt överföra skuldbeloppet från fonden till samordnaren för den indirekta åtgärden, om den fortfarande pågår och de kvarvarande deltagarna kommer överens om att genomföra den på samma sätt vad avser dess mål i enlighet med artikel 17.4; belopp som överförs från fonden ska betraktas som ekonomiskt bidrag från gemenskapen, eller

b)	effektivt kräva in beloppet från fonden, om den indirekta åtgärden har avslutats eller redan slutförts.

Kommissionen ska för fondens räkning utfärda ett betalningskrav ställt till den deltagaren. I detta syfte får kommissionen fatta beslut om inkassering i enlighet med budgetförordningen.

De belopp som inkasseras från fonden under ramprogrammet (2012–2013) ska utgöra inkomster som avsatts för fonden enligt artikel 18.2 i budgetförordningen.

När alla bidrag inom ramprogrammet (2012–2013) har genomförts, ska eventuella från fonden utestående belopp inkasseras av kommissionen och tas upp i unionens budget, om inte annat anges i nästa ramprogram.

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 47/25

RÅDETS BESLUT

av den 19 december 2011

om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013)

(2012/93/Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, som avgivits efter samråd med Vetenskapliga och tekniska kommittén,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

och av följande skäl:

(1)	Gemensamma insatser inom forsknings- och utbildningsområdet på nationell och europeisk nivå är avgörande för att ekonomisk tillväxt och välfärd för invånarna i Europa ska kunna främjas och säkras.

(2)

Ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (nedan kallat ramprogrammet) bör komplettera Europeiska unionens övriga åtgärder inom det forskningspolitiska området som krävs för Europa 2020-strategin, som antogs av Europeiska rådet den 17 juni 2010, framför allt de som avser utbildning, konkurrenskraft och innovation, industri, sysselsättning och miljö.

(3)

Ramprogrammet bör bygga vidare på resultaten av det sjunde ramprogrammet, som antogs genom rådets beslut 2006/970/Euratom av den 18 december 2006 om sjunde ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2007–2011) (3), samtidigt som det inbegriper nödvändig förstärkt betoning av kärnsäkerhet och bidrar till en nyorientering inom kärnforskningen. Det bör också bidra till att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet och utveckla en kunskapsbaserad ekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle i Europa.

(4)

Ramprogrammet bör bidra till genomförandet av innovationsunionen, ett av flaggskeppsinitiativen i Europa 2020 som antogs genom rådets slutsatser vid dess möte den 25 och 26 november 2010, genom att öka konkurrensen för vetenskaplig spetskompetens och påskynda införandet av viktiga innovationer på kärnenergiområdet, särskilt inom fusion och kärnsäkerhet, och bidra till att åtgärda problem rörande energi och klimatförändringar.

(5)

I samband med energipolitiken för Europa bekräftade Europeiska rådet vid sitt möte den 8 och 9 mars 2007 att det ankommer på de enskilda medlemsstaterna att besluta om de vill förlita sig på kärnenergi och betonade att detta måste göras samtidigt som man ytterligare förbättrar kärnsäkerheten och hanteringen av radioaktivt avfall. Det erkänns också att kärnenergi för närvarande är en så kallad överbryggningsteknik i vissa medlemsstater.

(6)

Trots kärnenergins potentiella inverkan på energiförsörjningen och den ekonomiska utvecklingen kan allvarliga kärntekniska olyckor utgöra en potentiell fara för människors hälsa. Därför bör aspekter som rör kärnsäkerhet och i förekommande fall fysiskt skydd ägnas största möjliga uppmärksamhet under ramprogrammet. Ramprogrammets säkerhetsaspekter bör begränsas till det gemensamma forskningscentrumets (JRC) direkta insatser.

(7)

Den europeiska strategiska planen för energiteknik (SET-planen), som angavs i rådets slutsatser av den 28 februari 2008, påskyndar utvecklingen av en uppsättning tekniker med låga koldioxidutsläpp. Europeiska rådet enades vid sitt möte den 4 februari 2011 om att EU och medlemsstaterna skulle främja investeringar i förnybar energi och säker och hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp och rikta in sig på att genomföra de teknikprioriteringar som anges i SET-planen.

(8)	Gemenskapen har skapat ett gemensamt och fullständigt integrerat fusionsforskningsprogram, som har intagit en ledande internationell roll i utvecklingen av fusion som energikälla.

(9)

Efter rådets beslut av den 20 december 2005 anslöt sig gemenskapen till ramavtalet för internationellt samarbete om forskning om och utveckling av fjärde generationens internationella forum den 11 maj 2006. Fjärde generationens internationella forum samordnar multilateralt samarbete inom forskning om konstruktionsutkast om ett antal avancerade kärnenergisystem och syftar också till att på ett tillfredsställande sätt hantera kärnsäkerhet, kärnavfall, spridning och allmänhetens farhågor, när dessa är av relevans för ramprogrammet.

(10)	Rådets slutsatser om kunskapsbehovet på kärnenergiområdet, som antogs vid mötet den 1 och 2 december 2008, bekräftar att det är av avgörande betydelse att bibehålla en hög utbildningsnivå på kärnenergiområdet i gemenskapen.

(11)	Kommissionen tog 2010 emot slutrapporterna om en extern bedömning av genomförandet och resultaten av gemenskapens verksamhet inom kärnenergiforskning under perioden 2007–2009, avseende både direkta och indirekta åtgärder.

(12)

Genomförandet av den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter) i Europa, i enlighet med avtalet av den 21 november 2006 om upprättande av den internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iter-projektet (4), bör stå i centrum för fusionsforskning inom ramen för ramprogrammet.

(13)

Gemenskapens insatser för att genomföra Iter-projektet, i synnerhet byggandet av Iter i Cadarache och forskning och utveckling om Iter-tekniken under ramprogrammet kommer att styras av det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi, i enlighet med rådets beslut 2007/198/Euratom av den 27 mars 2007 om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag (5).

(14)	Forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta ramprogram bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bl.a. de som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(15)

Detta beslut bör för ramprogrammets hela löptid fastställa en finansieringsram, som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (6), för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet.

(16)

JRC bör bidra till att tillhandahålla ett kundinriktat vetenskapligt och tekniskt stöd för utformning, utveckling, genomförande och övervakning av unionspolitiken, med förstärkt inriktning på forskning om säkerhet och fysiskt skydd. I detta avseende bör JRC även fortsättningsvis vara ett oberoende referenscentrum för vetenskap och teknik inom unionen på de områden där det har särskild kompetens. JRC bör i synnerhet ha den nödvändiga kapaciteten att tillhandahålla vetenskaplig och teknisk expertis inom området kärntekniska händelser och olyckor.

(17)

Den europeiska forskningsverksamhetens internationella och globala dimension är viktig för att ömsesidiga fördelar ska uppnås. Ramprogrammet bör vara öppet för deltagande av länder som har ingått nödvändiga avtal i detta syfte och även vara öppet på projektnivå och på grundval av ömsesidiga fördelar för deltagande av organ från tredjeländer och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete.

(18)	Ramprogrammet bör bidra till utvidgningen av unionen genom att tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd till kandidatländerna, så att de kan genomföra unionens regelverk och integreras i det europeiska området för forskningsverksamhet.

(19)	I kommissionens meddelande av den 26 mars 2009 om icke-spridning av kärnvapen erkänns JRC roll inom forskning och utbildning på området kärnsäkerhet.

(20)

Lämpliga åtgärder bör även vidtas för att förebygga oegentligheter och bedrägerier och för att kräva tillbaka belopp som har förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (7), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (8) och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (9).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Antagande av ramprogrammet

Ett flerårigt ramprogram för forskning och utbildning på kärnenergiområdet (nedan kallat ramprogrammet) antas härmed för perioden 1 januari 2012–31 december 2013.

Artikel 2

Mål

1. Ramprogrammet ska sträva efter att uppfylla de allmänna målen i artiklarna 1 och 2 a i fördraget, med särskilt beaktande av kärnsäkerhet, fysiskt skydd och strålskydd, och bidra till inrättandet av innovationsunionen och det europeiska forskningsområdet.

2. Ramprogrammet ska omfatta gemenskapsforskning, teknisk utveckling, internationellt samarbete, spridning av teknisk information, utnyttjande samt utbildning, vilket ska fastställas i två särskilda program.

3. Det första särskilda programmet ska omfatta följande indirekta åtgärder:

a)	Forskning om fusionsenergi, i syfte att utveckla teknik för en säker, hållbar, miljövänlig och ekonomiskt livskraftig energikälla.

b)	Kärnfission, kärnsäkerhet och strålskydd, i syfte att höja säkerheten vid kärnfission och annan användning av strålning inom industri och medicin och inom ramen för en förbättrad hantering av radioaktivt avfall.

4. Det andra särskilda programmet ska omfatta gemensamma forskningscentrumets (JRC) direkta forskningsverksamhet på området hantering av kärnavfall, miljöpåverkan, säkerhet och fysiskt skydd.

5. Målen och huvudlinjerna för de två särskilda programmen anges i bilaga I.

Artikel 3

Högsta belopp och fördelning av anslaget på särskilda program

Det totala beloppet för genomförandet av ramprogrammet ska vara 2 560 270 000 EUR. Beloppet ska fördelas enligt följande:

För det särskilda programmet, att genomföras genom indirekta åtgärder:

—	Fusionsenergiforskning	2 208 809 000 EUR (10).
—	Kärnfission, säkerhet och strålskydd	118 245 000 EUR.

För det särskilda program som avses i artikel 2.4, att genomföras genom direkta åtgärder:

—

JRC nukleära verksamhet

233 216 000 EUR.

Detaljerade regler för gemenskapens finansiella deltagande i ramprogrammet fastställs i bilaga II.

Artikel 4

Skydd av unionens ekonomiska intressen

För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta beslut ska förordningarna (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96 gälla för varje överträdelse av en bestämmelse i unionslagstiftningen, inbegripet överträdelser av en på grundval av ramprogrammet fastställd avtalsförpliktelse, vilka är resultatet av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet och genom en omotiverad utgift har eller skulle kunna ha en negativ effekt på Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som förvaltas av unionen.

Artikel 5

Grundläggande etiska principer

All forskningsverksamhet som genomförs under ramprogrammet ska vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 6

Övervakning, bedömning och översyn

1. Kommissionen ska kontinuerligt och systematiskt övervaka genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen och regelbundet rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning. I början av 2013 ska en särskild övervakningsrapport föreläggas rådet avseende genomförande av den verksamhet enligt ramprogrammet som rör kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

2. När ramprogrammet har avslutats, ska kommissionen senast den 31 december 2015 låta oberoende experter göra en extern utvärdering av dess genomförande och resultat. Kommissionen ska till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna slutsatserna av denna utvärdering tillsammans med sina egna anmärkningar.

Artikel 7

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 2011.

På rådets vägnar

M. KOROLEC

Ordförande

(1) Yttrande avgivet den 17 november 2011 (ännu ej offentliggjort i EUT). Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(2) EUT C 318, 29.10.2011, s. 127. Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(3) EUT L 400, 30.12.2006, s. 60.

(4) EUT L 358, 16.12.2006, s. 62.

(5) EUT L 90, 30.3.2007, s. 58.

(6) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(7) EGT L 312, 23.12.1995, s.1.

(8) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(9) EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.

(10) Inom detta totalbelopp ska tillräckliga medel reserveras för andra verksamheter än byggandet av Iter som anges i bilaga I.

BILAGA I

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅL, TEMAN OCH VERKSAMHETER

INLEDNING

Ramprogrammet är uppdelat i två delar, som avser dels indirekta åtgärder rörande forskning om fusionsenergi, kärnfission och strålskydd, dels gemensamma forskningscentrumets direkta forskningsåtgärder.

I.A FORSKNING OM FUSIONSENERGI

Mål

Att utveckla en kunskapsbas för och genomföra Iter som ett viktigt steg mot byggandet av prototypreaktorer för kraftstationer som är säkra, hållbara, miljövänliga och ekonomiskt livskraftiga.

Bakgrund

Fusion kan inom några decennier komma att bli ett viktigt bidrag till hållbar och säker energiförsörjning i unionen. Om utvecklingen blir framgångsrik, får vi energi som är säker, hållbar och miljövänlig. Det långsiktiga målet för europeisk forskning, vilken omfattar fusionsforskning i både medlemsstaterna och associerade tredje länder, är att gemensamt skapa prototypreaktorer för kraftstationer som uppfyller dessa krav och samtidigt är ekonomiskt livskraftiga.

Den första prioriteringen i strategin för att nå det långsiktiga målet är byggandet av Iter (en omfattande experimentanläggning, som ska visa fusionskraftens vetenskapliga och tekniska genomförbarhet), följt av byggandet av Demo, en fusionskraftstation för demonstration. Byggandet av Iter kommer att åtföljas av ett fokuserat program för FoU-stöd till Iter och för vissa åtgärder avseende den teknik och fysik som krävs för Demo.

Den globala dimensionen av forskningen och utvecklingen av fusion återfinns i avtalet av den 21 november 2006 om upprättande av den internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iter-projektet och avtalet mellan Japans regering och gemenskapen om gemensamt genomförande av verksamhet enligt strategin med bredare inriktning inom området fusionsenergiforskning (1).

Internationellt samarbete sker också inom ramen för åtta gällande bilaterala fusionssamarbetsavtal mellan gemenskapen och tredjeländer.

Åtgärder

1. Genomförande av Iter

Detta innefattar verksamhet för ett gemensamt genomförande av Iter, särskilt styrningen av den internationella Iter-organisationen och det gemensamma europeiska företaget för Iter, ledning och anställning av personal, allmänt tekniskt och administrativt stöd, konstruktion av utrustning och installationer samt projektstöd under byggandet.

2. FoU som förberedelse av driften av Iter

Ett målinriktat program för fysik och teknik kommer att utnyttja Jet och andra anordningar för magnetisk inneslutning som är relevanta för Iter. Särskilda viktiga Iter-tekniker kommer att bedömas, projektval inom Iter konsolideras och driften av Iter förberedas.

3. Vissa tekniska förberedelser inför Demo

Fusionsmaterial och nyckelteknik för fusion kommer att utvecklas ytterligare och arbetet i den särskilda grupp som förbereder byggandet av den internationella anläggningen för bestrålning av fusionsmaterial kommer att fortsätta.

4. FoU-verksamhet på längre sikt

Vissa åtgärder kommer att vidtas för förbättrade koncept för magnetisk inneslutning (inriktade på ett slutförande av W7-X-stellaratorn), teori och modellering med sikte på en komplett förståelse av fusionsplasma.

5. Personalresurser, utbildning och fortbildning

När det gäller omedelbara behov och behov på medellång sikt för Iter och vidareutvecklingen av fusion, kommer åtgärder att vidtas för att utbilda ”Iter-generationen”, i fråga om antal, kompetens, utbildningsnivå och erfarenhet.

6. Infrastruktur

Iter kommer att bli en ny forskningsinfrastruktur med en stark europeisk dimension.

7. Industri och tekniköverföring

Nya organisationsstrukturer krävs för snabb överföring av innovationer som härrör från Iter till europeisk industri. Detta blir en uppgift för fusionsindustrins innovationsforum (Fusion Industry Innovation Forum), där man kommer att ta fram en färdplan för fusionsteknik och initiativ för personalutveckling, med tyngdpunkten på innovation och potential för nya produkter och tjänster.

I.B KÄRNFISSION, SÄKERHET OCH STRÅLSKYDD

Mål

Att upprätta en solid vetenskaplig och teknisk grund för att påskynda den praktiska utvecklingen för säkrare hantering av långlivat radioaktivt avfall, förbättra framför allt säkerhetsprestanda (2) och bidra till resurseffektivitet och kostnadseffektivitet för kärnenergi samt garantera ett robust och socialt godtagbart system för att skydda människor och miljö mot effekterna av joniserande strålning.

Bakgrund

Kärnenergi är ett argument i debatten om kampen mot klimatförändringar och minskning av Europas beroende av importerad energi. I det bredare sammanhanget att hitta en hållbar energimix för framtiden kommer ramprogrammet genom sin forskningsverksamhet också att bidra till debatten om fördelar och begränsningar med kärnfissionsenergi för en koldioxidsnål ekonomi. Genom att mer avancerade kärntekniker garanterar ännu högre säkerhetsnivåer, skulle de också göra det möjligt att avsevärt förbättra effektiviteten hos och utnyttjandet av resurserna samt ge upphov till mindre avfall än nuvarande anläggningar. Största möjliga uppmärksamhet kommer att ägnas åt kärnsäkerhetsaspekter.

Det krävs fortfarande insatser för att gemenskapens utmärkta säkerhetsstatistik inte ska försämras och för att ett förbättrat strålskydd förblir en prioriterad fråga. Nyckelfrågorna är reaktorernas driftsäkerhet och hanteringen av avfall med lång nedbrytningstid, vilka båda behandlas genom fortlöpande arbete på teknisk nivå, men det krävs också politiska och samhälleliga insatser. Vid all användning av strålning, både inom industri och medicin, är skyddet av människa och miljö den allra viktigaste principen. Alla temaområden som behandlas här kännetecknas av det allt överskuggande behovet av att garantera en hög säkerhetsnivå.

Tre viktiga europeiska samarbetsinitiativ inom kärnforskning och kärnteknik har lanserats sedan Euratoms sjunde ramprogram inleddes, nämligen teknikplattformen för hållbar kärnenergi, teknikplattformen för genomförandet av geologisk deponering och det europeiska tvärvetenskapliga lågdosinitiativet (Melodi). Teknikplattformarna för kärnenergi respektive geologisk deponering motsvarar i stort sett prioriteringarna i den strategiska planen för energiteknik och en kärngrupp kärnenergiorganisationer svarar för genomförandet av det europeiska industriella initiativet för hållbar kärnenergi. De omfattar verksamhet inom tillämpningsområdet för ramprogrammet, särskilt när det gäller kärnsäkerhet.

Interaktionen ökar mellan teknikplattformarna för kärnenergi och geologisk deponering och det europeiska tvärvetenskapliga lågdosinitiativet samt andra intresseforum på unionsnivå, exempelvis Europeiska kärnenergiforumet och europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter på kärnsäkerhetens område, och ytterligare synergieffekter kommer att eftersträvas genom ramprogrammets verksamhet, samtidigt som det erinras om att utvecklingen av industriella produkter och tjänster bör finansieras av industrin själv.

Ramprogrammet kännetecknas av det allt överskuggande behovet av att garantera en hög säkerhetsnivå, också i ett internationellt perspektiv. Det kommer även att fortsätta att stödja initiativ för att garantera att anläggningar, utbildning och utbildningsmöjligheter i Europa förblir lämpliga mot bakgrund av de nationella programmens aktuella inriktning och hela unionens bästa, särskilt när det gäller kärnsäkerhet och strålskydd. Mer än något annat kommer detta att garantera att en lämplig säkerhetskultur bibehålls.

Åtgärder

1. Hantering av slutligt radioaktivt avfall

Forskning med inriktning på genomförande av återstående viktiga aspekter av geologisk slutförvaring av utbränt bränsle och radioaktivt avfall med lång nedbrytningstid och i lämpliga fall demonstration av teknik och säkerhet, för att främja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på huvudfrågorna angående avfallshantering från utsläpp till slutförvaring.

2. Reaktorsystem

Forskning för att underbygga säker drift av alla relevanta reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar) i drift i Europa eller, i den utsträckning det är nödvändigt för att bibehålla bred expertis på kärnsäkerhetsområdet i Europa, de reaktortyper som kan komma att användas i framtiden, enbart inriktad på säkerhetsaspekter, inklusive alla aspekter på bränslecykeln, såsom separation och transmutation. Kompletterande åtgärder som bidrag till debatten om en hållbar energimix i Europa.

3. Strålskydd

Forskning, särskilt om lågdosrisker, medicinsk användning och olyckshantering, för att ge en vetenskaplig grund för ett kraftfullt, balanserat och socialt godtagbart skyddssystem, som även beaktar fördelarna med användningen av strålning inom medicin och industri.

4. Infrastruktur

Stöd för användning och fortsatt tillgång till och samarbete mellan viktiga forskningsinfrastrukturer inom de prioriterade tematiska områden som nämns ovan.

5. Personal och utbildning

Strävan att bibehålla och vidareutveckla vetenskapligt kunnande och människors kapacitet, så att det även på lång sikt ska finnas kvalificerade forskare, ingenjörer och anställda i kärnsektorn.

II. GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRUMETS (JRC) VERKSAMHET PÅ KÄRNENERGIOMRÅDET

Mål

Gemensamma forskningscentrumets särskilda nukleära program syftar till att uppfylla de forsknings- och utvecklingsskyldigheter som fastställs i fördraget, med särskild tyngdpunkt på kärnsäkerhet och strålskydd och bistå både kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör kärnämneskontroll och icke-spridning, avfallshantering, säkerheten i befintliga kärnkraftsanläggningar och kärnbränslecykeln, radioaktivitet i miljön och strålskydd. Gemensamma forskningscentrumet kommer dessutom att ytterligare stärka sin roll som en europeisk referens för spridning av information, utbildning av professionella och unga forskare, särskilt på områdena kärnsäkerhet och fysiskt skydd, samt strålskydd.

Bakgrund

Det finns ett tydligt behov av att utveckla kunskaper och kompetenser för tillhandahållande av erforderlig vetenskaplig, toppmodern, oberoende och tillförlitlig expertis som stöd för unionens politik inom kärnreaktor- och bränslecykelsäkerhet, kärnämneskontroll och säkerhet. Det kundorienterade stödet för unionens politik som betonas i gemensamma forskningscentrumets uppdrag kommer att kompletteras av en förebyggande roll inom det europeiska området för forskningsverksamhet, genom högkvalitativ forskningsverksamhet i nära kontakt med industrin och andra organ samt nätverk med offentliga och privata institutioner i medlemsstaterna.

Åtgärder

Kärnavfallshantering och miljöpåverkan syftar till att minska osäkerheten och lösa öppna frågor som rör deponering av avfall för att det ska gå att ta fram effektiva lösningar för hantering av högaktivt kärnavfall enligt de båda huvudalternativen (direkt deponering eller separation och transmutation). Man kommer även att utveckla verksamhet för att förbättra förståelsen för och modelleringen av de fysiska, kemiska och grundläggande egenskaperna hos aktinidmaterial samt databasen med mycket noggranna referensdata för kärnforskning, för kärnenergi och icke-nukleära tillämpningsområden (t.ex. medicinska). För att öka strålskyddet kommer miljömodeller för dispersion av radioisotoper att utvecklas vidare, tillsammans med övervakningstester av radioaktivitet i miljön till stöd för harmoniseringen av nationell övervakning och nationella system.

Kärnsäkerhet, genom forskning om säkerheten för bränslecykler, med inriktning främst på reaktorsäkerheten i de befintliga reaktorerna i unionen. Forskningen kommer också att behandla reaktorsäkerhet i nya innovativa konstruktioner, säkerheten och säkerhetskontrollerna för innovativa bränslecykler, ökad utbränning eller nya typer av bränsle. Den kommer även att driva på utvecklingen av säkerhetskrav och avancerade utvärderingsmetoder för reaktorsystem med relevans för kärnsäkerheten i Europa. Dessutom kommer gemensamma forskningscentrumet att samordna Europas bidrag till fjärde generationens internationella forum för initiativ inom forskning och utveckling, genom att verka för integration och sprida forskning inom detta område. Vidare kommer det att tillhandahålla vetenskaplig expertis avseende kärntekniska händelser och olyckor.

Fysiskt skydd, genom stöd till gemenskapens uppfyllande av sina åtaganden, särskilt utveckling av metoder för kontrollen av bränslecykelanläggningar, genomförande av tilläggsprotokollet inklusive miljöprovtagning och de integrerade säkerhetskontrollerna samt förhindrande av avledning av kärnmaterial och radioaktivt material i samband med illegal handel med sådant material, inklusive nukleär kriminalteknik.

(1) EUT L 246 21.9.2007, s. 34.

(2) All forskningsverksamhet avseende kärnsäkerhet tas upp under rubrik II ”Gemensamma forskningscentrumets nukleära verksamhet”.

BILAGA II

FINANSIERINGSSYSTEM

Om inte annat följer av de regler för deltagande som fastställs för genomförandet av ramprogrammet, kommer gemenskapen att stödja forskning, teknisk utveckling och demonstration inom de särskilda programmen genom en rad finansieringssystem. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som omfattas av ramprogrammet.

1. FINANSIERING PÅ OMRÅDET FUSIONSENERGI

Inom fusionsenergiforskningen kräver verksamhetens särskilda art speciella lösningar. Ekonomiskt stöd ges till verksamhet som utgår från förfaranden inom ramen för följande avtal och åtgärder:

1.1

Associeringskontrakt mellan kommissionen och medlemsstater eller fullständigt associerade tredjeländer eller mellan kommissionen och organ inom medlemsstater eller fullständigt associerade tredjeländer, för genomförandet av en del av gemenskapens program för fusionsenergiforskning enligt artikel 10 i fördraget.

1.2

Det europeiska avtalet om fusionsutveckling, ett multilateralt avtal mellan kommissionen och organisationer i eller som arbetar för medlemsstater och associerade tredjeländer, vilket anger ramarna för vidare forskning om fusionsteknik i associerade organisationer och i industrin, användning av Jet-anläggningar och Europas bidrag till det internationella samarbetet.

1.3	Europeiska gemensamma företaget för Iter, som grundar sig på artiklarna 45–51 i fördraget.

1.4	Internationella avtal mellan gemenskapen och tredjeländer, vilka omfattar forskning om och utveckling av fusionsenergi, särskilt Iter-avtalet och strategin med bredare inriktning.

1.5	Andra multilaterala avtal som har ingåtts mellan gemenskapen och associerade organisationer, i synnerhet avtalet om personalförflyttning.

1.6	Åtgärder för att dela kostnaderna för främjande av och bidragande till forskning om fusionsenergi med organ i de medlemsstater eller de länder som är associerade till ramprogrammet, där det inte finns något associeringskontrakt.

Utöver ovannämnda verksamheter får även åtgärder för att främja och utveckla mänskliga resurser, universitetsstipendier, integrerade infrastrukturinitiativ samt särskilda stödåtgärder vidtas, särskilt för att samordna forskningen om fusionsenergi, genomföra studier som stöd för verksamheten och stödja publikationer, informationsutbyte och utbildning för att främja tekniköverföring.

2. FINANSIERING PÅ ANDRA OMRÅDEN

Verksamhet på andra områden än fusionsenergi inom ramprogrammet kommer att finansieras på en rad olika sätt. Metoderna kommer att användas enskilt eller i kombination för att finansiera olika typer av åtgärder som omfattas av ramprogrammet.

Besluten om särskilda program, arbetsprogram och ansökningsomgångar kommer att innehålla följande uppgifter:

—	Typ(er) av finansiering som används för olika typer av åtgärder.

—	Typ av deltagare (t.ex. forskningsorganisationer, universitet, industri, offentliga myndigheter) som kan få stöd.

—	Typ av verksamhet (forskning, utveckling, demonstration, utbildning, spridning, kunskapsöverföring och annan därmed sammanhängande verksamhet) som kan finansieras.

Om olika typer av finansieringssystem kan användas, får det i arbetsprogrammet anges vilken typ av finansiering som ska användas för det ämne som inbjudan att lämna förslag gäller.

Följande finansieringsmetoder finns:

Stöd till åtgärder som primärt genomförs på grundval av ansökningsomgångar:

Samarbetsprojekt

Stöd till forskningsprojekt som genomförs av konsortier med deltagare från olika länder och syftar till att utveckla nytt kunnande, ny teknik, produkter eller gemensamma forskningsresurser. Projektens omfattning, tillämpningsområde och interna organisation kan variera från område till område och mellan olika ämnen. Projekten kan variera mellan små eller medelstora målinriktade forskningsprojekt och större integrerande projekt som tar stora resurser i anspråk för att nå ett fastställt mål. Stöd till utbildning och karriärutveckling för forskare kommer att ingå i projektets arbetsplaner.

Expertnätverk

Stöd till gemensamma forskningsprogram vilka genomförs av ett antal forskningsorganisationer som integrerar sin verksamhet på ett visst område och fullföljs av samarbetande forskarlag under längre tid. För att dessa gemensamma forskningsprogram ska kunna genomföras, krävs det formella åtaganden från dessa organisationer. Stöd till utbildning och karriärutveckling för forskare kommer att ingå i projektets arbetsplaner.

Samordnings- och stödåtgärder

Stöd till verksamhet som syftar till att samordna eller stödja forskning (nätverkande, utbyten, gränsöverskridande tillgång till forskningsinfrastruktur, studier, konferenser, bidrag vid byggande av ny infrastruktur etc.) eller att främja personalens utveckling (t.ex. genom nätverkande och utformning av utbildningsprogram). Dessa åtgärder får också genomföras på annat sätt än genom ansökningsomgångar.

För att stödja åtgärder som genomförs på grundval av rådets beslut efter förslag från kommissionen, kommer gemenskapen att ge ekonomiskt stöd till storskaliga initiativ med finansiering från flera håll enligt följande:

—	Ett ekonomiskt bidrag för genomförande av gemensamma företag på grundval av artiklarna 45–51 i fördraget.

—	Ekonomiskt bidrag för utveckling av nya infrastrukturer av europeiskt intresse.

Gemenskapen kommer att genomföra finansieringsmetoderna i överensstämmelse med bestämmelserna i rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013) (1), vad avser reglerna för deltagande för företag, forskningscentrum och universitet, relevanta bestämmelser om statligt stöd, särskilt gemenskapens ramar om statligt stöd till forskning och utveckling, samt internationella bestämmelser på området. I överensstämmelse med denna internationella ram kommer den finansiella medverkans omfattning och former att behöva ses över från fall till fall, särskilt om medel från andra offentliga källor står till förfogande, inbegripet andra finansieringskällor inom unionen, t.ex. Europeiska investeringsbanken.

Om deltagarna i en indirekt åtgärd är etablerade i en region som släpar efter i utvecklingen (konvergensregion enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (2), inklusive regioner som kan få stöd ur strukturfonderna under konvergensmålet och regioner som kan få stöd ur Sammanhållningsfonden samt de yttersta landområdena), kommer kompletterande stöd att betalas ut från strukturfonderna, om så är möjligt och lämpligt.

3. DIREKTA ÅTGÄRDER – GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRUMET

Gemenskapen kommer att låta så kallade direkta åtgärder genomföras av JRC, i enlighet med rådets beslut 2012/95/Euratom av den 19 december 2011 om det särskilda programmet, som därmed genomför ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet på området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (3).

(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(2) EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.

(3) Se sidan 40 i detta nummer av EUT.

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 47/33

RÅDETS BESLUT

av den 19 december 2011

om det särskilda program som ska genomföras genom indirekta åtgärder för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013)

(2012/94/Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, som avgivits efter samråd med Vetenskapliga och tekniska kommittén,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)	Gemensamma insatser inom forsknings- och utbildningsområdet på nationell och europeisk nivå är avgörande för att ekonomisk tillväxt och välfärd för Europas medborgare ska kunna främjas och säkras.

(2)

I enlighet med rådets beslut 2012/93/Euratom av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (3) (nedan kallat ramprogrammet) ska ramprogrammet genomföras med hjälp av särskilda program där man fastställer de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

(3)

Ramprogrammet omfattar två typer av verksamhet: indirekta åtgärder inom fusionsenergiforskning och forskning om kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd, samt direkta åtgärder för Gemensamma forskningscentrumet (JRC) verksamhet på området hantering av kärnavfall, miljöpåverkan, kärnsäkerhet och fysiskt skydd, särskild i samband med nukleära händelser, med beaktande av de lärdomar som dragits av tidigare erfarenheter. De indirekta åtgärderna bör genomföras genom detta särskilda program.

(4)	Detta särskilda program bör omfattas av reglerna för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i ramprogrammet och för spridning av forskningsresultat enligt ramprogrammet.

(5)

I överensstämmelse med artikel 101 i fördraget har gemenskapen ingått ett antal internationella avtal på området kärnteknisk forskning, och insatser bör göras för att stärka detta internationella forskningssamarbete, i syfte att ytterligare integrera gemenskapen i det världsomfattande forskarsamhället. Bilateralt internationellt samarbete har en fast rättslig grund i samarbetsavtal mellan gemenskapen och tredjeländer. Ramprogrammet är av avgörande betydelse för genomförandet av dessa avtal. Därför bör det här särskilda programmet vara öppet för deltagande av länder som har ingått avtal i detta syfte, och det bör också vara öppet på projektnivå, på grundval av ömsesidig nytta, för organ från tredjeländer och internationella organisationer för vetenskapligt samarbete.

(6)	Detta särskilda program bör bidra till att främja hållbar utveckling och säkerställa att det upprätthålls en tillräcklig säkerhetskultur.

(7)

Man bör se till att detta särskilda program har en sund ekonomisk förvaltning och att det genomförs på ett effektivt och användarvänligt sätt, och samtidigt garantera att det är rättsligt säkert och tillgängligt till detta program för alla deltagare, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(8)

Lämpliga åtgärder, som står i proportion till unionens ekonomiska intressen, bör vidtas för att övervaka både hur effektivt det beviljade stödet är och hur effektivt dessa medel används, i syfte att undvika oegentligheter och bedrägerier. Nödvändiga åtgärder bör dessutom vidtas för att återkräva belopp som förlorats, utbetalats felaktigt eller inte använts korrekt enligt förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (6), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (7) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (8).

(9)	Varje temaområde i detta särskilda program bör ha en egen budgetpost i Europeiska unionens allmänna budget.

(10)	Forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för det särskilda programmet bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bland annat de principer som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det särskilda program som ska genomföras genom indirekta åtgärder för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (nedan kallat det särskilda programmet) antas härmed för perioden från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013.

Artikel 2

Det särskilda programmet ska främja forsknings- och utbildningsinsatser på kärnenergiområdet och omfatta all slags indirekt forskning inom följande tematiska områden:

a)	Forskning om fusionsenergi (inbegripet den internationella termonukleära experimentreaktorn [Iter]).

b)	Forskning om kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd.

I bilagan anges målen och huvudlinjerna för den verksamhet som avses i denna artikel.

Artikel 3

I enlighet med artikel 3 i beslut 2012/93/Euratom ska maximibeloppet för genomförandet av det särskilda programmet vara 2 327 054 000 EUR, varav upp till 15 % ska täcka kommissionens administrativa utgifter. Beloppet ska fördelas enligt följande:

a)	Fusionsenergiforskning	2 208 809 000 EUR
b)	Kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd	118 245 000 EUR.

Artikel 4

All forskningsverksamhet som genomförs inom det särskilda programmet ska vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 5

1. Det särskilda programmet ska genomföras genom de finansieringsmodeller som anges i bilaga II till beslut 2012/93/Euratom.

2. De regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande och spridning av forskningsresultat som avser indirekta åtgärder enligt rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013) (9) ska gälla för detta särskilda program.

Artikel 6

1. Kommissionen ska utarbeta ett årligt arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet, med en tidsplan för genomförandet och en närmare beskrivning av de mål och vetenskapliga och tekniska prioriteringar som är angivna i bilagan, och av de finansieringsmodeller som ska användas för de ämnesområden som ansökningsomgångarna avser.

2. Arbetsprogrammet ska beakta forskning på det aktuella området som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer. Det ska uppdateras vid behov.

3. Arbetsprogrammet ska innehålla kriterier för bedömning av förslag om indirekta åtgärder inom ramen för de olika finansieringsmodellerna, och för urval av projekt. Kriterierna kommer att vara excellens, konsekvenser och genomförande. Ytterligare krav, viktningar och trösklar får beskrivas närmare eller kompletteras i arbetsprogrammet.

4. I arbetsprogrammet får följande anges:

a)	Organisationer som får bidrag i form av medlemsavgifter.

b)	Åtgärder till stöd för bestämda rättssubjekts verksamhet.

Artikel 7

1. Kommissionen ska ansvara för genomförandet av det särskilda programmet.

2. För att genomföra det särskilda programmet ska kommissionen biträdas av en rådgivande kommitté. Kommitténs sammansättning kan variera beroende på vilka frågor som finns på kommitténs dagordning. När det gäller kärnklyvningsrelaterade aspekter ska kommitténs sammansättning och de detaljerade operativa bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga vara de som anges i rådets beslut 84/338/Euratom, EKSG, EEG av den 29 juni 1984 om strukturen på och förfarandet vid hanteringen och samordningen av gemenskapens forskning, utveckling och demonstrationer (10). För frågor som rör fusionsenergi ska bestämmelserna vara de som anges i rådets beslut av den 16 december 1980 om inrättande av en rådgivande kommitté för fusionsprogrammet (11).

3. Kommissionen ska regelbundet informera kommittén om hur genomförandet av det särskilda programmet förlöper i stort och i tid tillhandahålla information om alla åtgärder som föreslås eller finansieras inom detta särskilda program.

Artikel 8

Kommissionen ska sörja för att den oberoende övervakning, bedömning och översyn som föreskrivs i artikel 6 i beslut 2012/93/Euratom genomförs när det gäller verksamheten på de områden som omfattas av det särskilda programmet.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 2011.

På rådets vägnar

M. KOROLEC

Ordförande

(1) Yttrande avgivet den 15 november 2011 (ännu ej offentliggjort i EUT). Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(2) EUT C 318, 29.10.2011, s. 127. Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(3) Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

(4) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(5) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(6) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(7) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(8) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(9) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(10) EGT L 177, 4.7.1984, s. 25.

(11) Ej offentliggjort.

BILAGA

VETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA MÅLSÄTTNINGAR, TEMATISKA OMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER – HUVUDLINJER

I. TEMATISKA FORSKNINGSOMRÅDEN

I.A Forskning om fusionsenergi

Övergripande mål

Att utveckla en kunskapsbas för och genomföra Iter som ett viktigt steg mot byggandet av prototypreaktorer för kraftstationer som är säkra, hållbara, miljövänliga och ekonomiskt bärkraftiga.

Åtgärder

1. Genomförande av Iter

Gemenskapen har ett särskilt ansvar inom Iter-organisationen i sin egenskap av värd för projektet och spelar en ledande roll, framför allt när det gäller förvaltningen av den internationella Iter-organisationen, ledning och personalrekrytering, samt allmänt tekniskt och administrativt stöd.

Gemenskapen kommer som part i Iter att bidra ytterligare till konstruktion och montering av utrustning och installationer som behövs på platsen för Iter-anläggningen samt till att stödja projektet under byggfasen.

FoU-verksamheten för konstruktionen av Iter-reaktorn ska bedrivas i fusionsorganisationerna och europeiska industriföretag. I verksamheten kommer bl.a. att ingå utveckling och provning av komponenter och system.

2. FoU som förberedelse av driften av Iter

Ett målinriktat program för fysik och teknik ska konsolidera urvalet av Iterprojekt och förbereda en snabb start för Iters drift. Det ska genomföras genom samordnade experiment, teoretisk verksamhet och modellering, under tillämpning av Jet-anläggningen och andra relevanta experimentanläggningar och dataenheter. Därigenom ska man garantera att EU får tillräckligt inflytande på Iterprojektet, och förbereda en framträdande europeisk roll i anläggningens framtida drift. Detta ska innefatta följande:

—	Bedömning av särskild nyckelteknik för driften av Iter genom utnyttjande av förbättringar av Jet-anläggningen (en Iter-liknande ”första vägg”, uppvärmningssystem och diagnostiksystem).

—	Kartläggning av olika driftsscenarier för Iter genom målinriktade försök i Jet-anläggningen och andra anläggningar samt samordnad modellering.

3. Begränsad teknikverksamhet för att förbereda Demo

Tekniska lösningar och material, som krävs för att Demo-reaktorn ska kunna godkännas, byggas och tas i drift, ska vidareutvecklas av fusionsorganisationerna och industrin, så att de sedan kan testas i Iter-reaktorn och den europeiska industrin kan bygga Demo och utveckla nya fusionsreaktorer. Följande inslag kommer att ingå i verksamheten:

—

Ytterligare insatser från den särskilda projektgrupp som hanterar den tekniska valideringen och projekteringsverksamheten (Engineering Validation and Engineering Design Activities) för att förbereda konstruktionen av den internationella anläggningen för bestrålning av fusionsmaterial (International Fusion Materials Irradiation Facility); denna anläggning ska användas för provning av material för fusionsreaktorer.

—

Utveckling, provning genom bestrålning av lågaktiva och strålningsresistenta material samt modellering av dem, utveckling av de centrala tekniska lösningar som behövs för drift av fusionsreaktorer, inbegripet mantlar, arbete med konstruktionsutkast för Demo, där också säkerhets- och miljöaspekter ingår.

4. FoU-verksamhet på längre sikt

Det särskilda programmet kommer att bygga vidare på den verksamhet som är speciellt inriktad på Iter- och Demo-projekten och därigenom bygga upp kompetens och utvidga kunskapsbasen på områden som har strategisk betydelse för framtida fusionskraftverk. Denna forskningsverksamhet kommer att leda till förbättrad teknisk genomförbarhet och ekonomisk bärkraft för fusionskraften. Särskilda åtgärder inom ramprogrammet kommer att omfatta begränsad verksamhet enligt följande:

—	Studier av optimerade koncept för magnetisk inneslutning, inbegripet stellaratorer. Arbetet kommer att inriktas på driftsförberedelser för W7-X-stellaratorn, användning av befintlig utrustning för utbyggnad av försöksdatabaserna och bedömning av framtidsutsikterna för dessa konfigurationer.

—	Experiment, teoribildning och ytterligare modellering med omfattande kunskaper om fusionsplasmor av reaktorkvalitet som slutmål.

—	Undersökningar av fusionsenergins sociovetenskapliga och ekonomiska aspekter och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet och kunskaper om fusionsenergi.

5. Mänskliga resurser och utbildning – utvecklingen av ”Itergenerationen”

Att se till att det finns tillräckliga mänskliga resurser och ett intensivt samarbete inom det tematiska området fusion, både för Iter-projektets omedelbara behov och för behoven på medellång sikt, liksom för vidareutvecklingen av fusionstekniken, är uppgifter som kommer att hanteras genom följande:

—	Stöd till rörlighet för forskare mellan organisationer som deltar i det särskilda programmet för att stimulera till ökat samarbete och bättre integrering av forskningsverksamheten och främja internationellt samarbete.

—	Fortbildning på doktorandnivå och postdoktoral nivå av ingenjörer och forskare, inbegripet bl.a. användning av anläggningar som utbildningsplattformar, specialinriktade seminarier och workshoppar, och främjande av samarbete mellan högre utbildningsanstalter.

6. Infrastruktur

Genomförandet av Iter i Europa, inom den internationella ram som tillhandahålls av Iter-organisationen, kommer att berika den nya forskningsinfrastrukturen med en stark europeisk dimension.

7. Tekniköverföring, näringslivets delaktighet och innovation

Iter kommer att kräva en ny och mer flexibel organisationsstruktur, så att innovationen och de tekniska framstegen snabbt kan spridas till näringslivet och därmed göra den europeiska industrin konkurrenskraftigare. Detta kommer att hanteras genom följande:

—

Främjande av innovation och utbyte av know-how med berörda universitet, forskningsinstitut och industriföretag, däribland lämplig samverkan med Iter-organisationen och det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (med lika möjlighet för industriparterna att delta i enlighet med unionens relevanta upphandlingsregler).

—	Uppmuntran till generering av patent.

—	Främjande av fusionsindustrins innovationsforum där man kommer att ta fram en färdplan för fusionsteknik och initiativ för utveckling av de mänskliga resurserna, med tyngdpunkten på innovation och potential för nya produkter och tjänster.

I.B Kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd

Övergripande mål

Att upprätta en solid vetenskaplig och teknisk grund för att påskynda den praktiska utvecklingen för säkrare hantering av långlivat radioaktivt avfall, förbättra i synnerhet säkerheten och bidra till resurseffektivitet och kostnadseffektivitet för kärnenergi samt garantera ett robust och socialt godtagbart system för att skydda människor och miljö mot effekterna av joniserande strålning.

Åtgärder

Indirekta åtgärder inom kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd kommer att genomföras inom de fem huvudområden som beskrivs nedan. Mot bakgrund av den förstärkta betoningen av kärnsäkerheten som bidrar till en omorientering av kärnforskningen, ska områdena anläggningssäkerhet, strålskydd (inklusive medicinsk användning) och riskbedömning få största möjliga uppmärksamhet. Det finns viktiga kopplingar till forskningen inom unionens sjunde ramprogram, antaget genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (1), i synnerhet inom områdena energi, europeiska standarder, utbildning, miljöskydd, hälsa, materialvetenskap, förvaltning, gemensamma infrastrukturer, skydds- och säkerhetskultur. Internationellt samarbete kommer att uppmuntras inom många av forskningsverksamheterna, med särskild inriktning på kärntekniska anläggningars säkerhet, och detta kommer att ske i samarbete med relevanta tekniska forum och intressentforum som beskrivs i den logiska grunden för verksamhet på områdena kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd i punkt I.B i bilaga I till beslut 2012/93/Euratom.

1. Hantering av slutligt radioaktivt avfall

Ingenjörstekniska studier och demonstration av utformning av geologiskt förvar i syfte att förbereda genomförandet och samtidigt garantera operativ säkerhet. Studier som bidrar till bättre kännedom om avfall och dess beteende över tiden, utveckling av pålitliga metoder för bedömning av prestanda och säkerhet, utredning av frågor om styrning och samhällsaspekter avseende allmänhetens acceptans och annan verksamhet för att stödja utvecklingen av en gemensam europeisk syn på de viktigaste frågorna i samband med avfallshantering från utsläpp till slutförvaring.

2. Reaktorsystem

Samtidigt som det övergripande målet respekteras, forskning för att underbygga säker drift av alla reaktorsystem (även bränslecykelanläggningar) i användning i Europa eller, i den utsträckning det är nödvändigt för att bibehålla bred expertis på kärnsäkerhetsområdet i Europa, de reaktortyper som kan komma att användas i framtiden, med inriktning enbart på säkerhetsaspekter. Detta inbegriper bedömning av kärnkraftverkens livslängd samt förvaltning av dessa, säkerhetskultur (minimering av risken för mänskliga eller organisatoriska fel), metoder för avancerad säkerhetsbedömning, verktyg för numerisk simulering, instrumentering och kontroll, samt förebyggande och mildrande av allvarliga olyckor, med därmed förknippade åtgärder för att optimera kunskapshanteringen och upprätthålla kompetensen.

Verksamheten inbegriper grundforskning och viktig tvärvetenskaplig forskning (såsom materialvetenskap) (2) och – samtidigt som man uteslutande fokuserar på säkerhetsaspekterna – studier av framtida reaktorer och alla aspekter av bränslecykeln, såsom separation och transmutation.

3. Strålskydd

Verksamheten på detta område kommer att fokusera på följande:

—	Noggrannare kvantifiering av hälsoriskerna vid låg och långvarig exponering, inklusive variationen mellan olika individer, genom epidemiologiska studier och bättre förståelse för mekanismerna genom cell- och molekylärbiologisk forskning.

—	Förbättrad säkerhet och effektivare medicinsk användning av strålning, med hjälp av ny teknisk utveckling och genom en korrekt avvägning mellan fördelar och risker vid användningen.

—	Förbättrad konsekvens och integrering av krishantering och hantering av situationer efter en olycka i Europa genom att framtagning av gemensamma verktyg och strategier samt demonstration av att de fungerar operativt.

—	På andra områden kommer nationell forskningsverksamhet att integreras effektivare om det anses nödvändigt.

4. Infrastruktur

När det finns ett tydligt europeiskt mervärde, i synnerhet för att upprätta en kritisk massa, stöd till utformning, modernisering, uppbyggnad och/eller drift av viktig forskningsinfrastruktur på något av de ovannämnda tematiska områdena, inbegripet förenkling av adekvat tillgång till befintlig och framtida infrastruktur för enskilda forskare och forskargrupper.

5. Personalresurser och utbildning (3)

Samordning av nationella program och tillgodoseende av behov av allmän fortbildning inom kärnvetenskap och kärnteknik genom en rad olika instrument, däribland instrument med resultat på kort sikt och som är konkurrensutsatta, som en del av allmänt personalstöd inom alla tematiska områden. Här ingår också stöd till kursverksamhet och utbildningsnätverk samt åtgärder som syftar till att göra sektorn mer attraktiv för unga vetenskapsmän och ingenjörer och att uppnå bättre samordning mellan utbildningsinstitutionerna i EU för att se till att kvalifikationerna blir likvärdiga i alla medlemsstater.

II. ETISKA ASPEKTER

Grundläggande etiska principer ska iakttas vid genomförandet av detta särskilda program och den forskningsverksamhet som följer av det. Hit hör bland annat de principer som framgår av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland skydd av människans värdighet och liv, skydd av personuppgifter och privatlivet samt av djur och miljö i enlighet med gemenskapslagstiftningen och gällande relevanta internationella konventioner, och uppförandekoder, såsom Helsingforsdeklarationen, Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin, vilken undertecknades i Oviedo den 4 april 1997, med tilläggsprotokoll, FN-konventionen om barnets rättigheter, Unescos universella deklaration om humangenomet och mänskliga rättigheter, FN-konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTV-konventionen), det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk samt Världshälsoorganisationens (WHO) relevanta resolutioner.

Hänsyn kommer också att tas till synpunkterna från den europeiska rådgivande gruppen för etik inom bioteknik (1991–1997) och den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (sedan 1998).

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och de olika angreppssätt som tillämpas i Europa måste deltagare i forskningsprojekt följa gällande lagar, förordningar och etiska bestämmelser i de länder där forskningen kommer att genomföras. Nationella bestämmelser gäller under alla förhållanden, och forskningsverksamhet som är förbjuden i en given medlemsstat eller något annat land kommer inte att erhålla något gemenskapsfinansierat stöd för att genomföras i den medlemsstaten eller det landet.

I förekommande fall ska deltagarna i forskningsprojekt begära godkännande från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer, innan FoTU-verksamheten inleds. Kommissionen kommer också systematiskt att genomföra en etisk granskning av sådana förslag som berör etiskt känsliga frågor eller som inte tillräckligt uppmärksammar etiska aspekter. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

Enligt artikel 13 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska unionen och medlemsstaterna fullt ut ta hänsyn till djurens välfärd när unionens politik utarbetas och genomförs, inklusive på forskningsområdet. Enligt rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål (4) ska alla experiment utformas så att man undviker att utsätta försöksdjuren för ångest, smärta och lidande i onödan; så få djur som möjligt ska användas; man ska ta i anspråk djur med den lägsta graden av neurofysiologisk känslighet och se till att förorsaka minsta möjliga smärta, lidande, ångest eller bestående men. Förändringar av djurens arvsmassa och kloning av djur får endast komma i fråga om syftena är etiskt motiverade och villkoren är sådana att djurens välfärd garanteras och principerna om biologisk mångfald följs. Vid genomförandet av detta särskilda program kommer kommissionen regelbundet att övervaka vetenskapliga framsteg och nationella och internationella bestämmelser för att ta hänsyn till utvecklingen.

(1) EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.

(2) Det förutsätts att det är Europeiska forskningsrådet (EFR) som har ansvar för stödet till spetsforskningen på alla vetenskaps- och teknikområden.

(3) Det förutsätts att ansvaret för forskarutbyte mellan de olika forsknings- och teknikområdena ligger hos programmet Människor i unionens ramprogram.

(4) EGT L 358, 18.12.1986, s. 1.

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 47/40

RÅDETS BESLUT

av den 19 december 2011

om det särskilda program som ska genomföras genom direkta åtgärder av gemensamma forskningscentrumet för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013)

(2012/95/Euratom)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 7,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, som avgivits efter samråd med Vetenskapliga och tekniska kommittén,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

I enlighet med rådets beslut 2012/93/Euratom av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning (2012–2013) (3) (nedan kallat ramprogrammet), ska ramprogrammet genomföras med hjälp av särskilda program där man fastställer de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga.

(2)

Ramprogrammet omfattar två typer av verksamhet: indirekta åtgärder inom fusionsenergiforskning och forskning om kärnklyvning, kärnsäkerhet och strålskydd, samt direkta åtgärder för gemensamma forskningscentrumets (JRC) verksamhet på området hantering av kärnavfall, miljöpåverkan, kärnsäkerhet och fysiskt skydd, särskild i samband med nukleära händelser, med beaktande av de lärdomar som dragits av tidigare erfarenheter. De direkta åtgärderna bör genomföras genom detta särskilda program.

(3)	JRC forsknings- och utbildningsverksamhet bör genomföras genom direkta åtgärder inom ramen för detta särskilda program.

(4)

Inom ramen för sitt uppdrag bör JRC ge kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd till unionens beslutsprocess, garantera stöd till genomförande och övervakning av befintliga strategier och reagera på nya politiska krav. I syfte att utföra sitt uppdrag bör JRC bedriva forskning på högsta europeiska kvalitetsnivå, bland annat genom att upprätthålla sin egen nivå av vetenskaplig excellens.

(5)	Vid genomförandet av det särskilda programmet bör man särskilt sträva efter att främja forskares rörlighet och utbildning samt innovation inom unionen. JRC bör framför allt tillhandahålla ändamålsenlig utbildning på området för kärnsäkerhet och fysiskt skydd.

(6)

Detta särskilda program bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och öppet sätt, samtidigt som JRC användares behov och unionens politiska målsättningar beaktas och unionens ekonomiska intressen bevakas. Den forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för detta särskilda program bör, där så är lämpligt, anpassas till dessa behov och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen samt syfta till att uppnå vetenskaplig excellens.

(7)

För genomförandet av detta särskilda program kan samarbetet inom ramen för avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller inom ramen för ett associeringsavtal kompletteras med internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, främst på grundval av artikel 2 h, artikel 101 och artikel 102 i fördraget.

(8)

I samband med utvidgnings- och integrationsarbetet verkar JRC för en bättre integration i sin verksamhet av organisationer och forskare i nya medlemsstater, särskilt när det gäller genomförandet av de vetenskapliga och tekniska delarna av unionens regelverk, och för ökat samarbete med organisationer och forskare från anslutnings- och kandidatländer. En stegvis öppning bör också planeras gentemot grannländerna, särskilt i de frågor som prioriteras i den europeiska grannskapspolitiken.

(9)	JRC bör fortsätta att skapa ytterligare resurser med hjälp av konkurrensinriktad verksamhet. Denna verksamhet omfattar bland annat deltagande i ramprogrammets indirekta åtgärder, arbete utförd av tredje part och, i mindre omfattning, utnyttjande av immateriella rättigheter.

(10)

Man bör se till att detta särskilda program har en sund ekonomisk förvaltning och att det genomförs på ett effektivt och användarvänligt sätt, och samtidigt garantera att det är rättsligt säkert och tillgängligt för alla deltagare, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (4) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(11)

Lämpliga åtgärder som står i proportion till unionens ekonomiska intressen bör vidtas för att övervaka både hur effektivt det beviljade stödet är och hur effektivt dessa medel används, i syfte att undvika oegentligheter och bedrägerier. De åtgärder som krävs bör vidtas för att återvinna belopp som förlorats, utbetalats felaktigt eller inte använts korrekt enligt förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (6), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (7) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (8).

(12)	I sinom tid bör kommissionen se till att en oberoende bedömning görs av den verksamhet som genomförs inom ramen för det särskilda programmet.

(13)	Forskningsverksamhet som genomförs inom ramen för det särskilda programmet bör vara förenlig med grundläggande etiska principer, bland annat de principer som ingår i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det särskilda program som ska genomföras genom direkta åtgärder av JRC för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013) (nedan kallat det särskilda programmet) antas härmed för perioden från och med den 1 januari 2012 till och med den 31 december 2013.

Artikel 2

I det särskilda programmet ska det fastställas vilken verksamhet JRC ska bedriva på det kärntekniska området för att stödja alla slag av forskning som i gränsöverskridande samarbete utförs på följande tematiska områden:

a)	Kärnavfallshantering, miljöpåverkan och grundkunskaper.

b)	Kärnsäkerhet vid reaktorsystem med relevans för Europa.

c)	Fysiskt skydd (inbegripet kärnämneskontroll, icke-spridning, bekämpning av olaglig handel och nukleär kriminalteknik).

I bilagan anges målen och huvudlinjerna för den verksamhet som avses i första stycket.

Artikel 3

I enlighet med artikel 3 i beslut 2012/93/Euratom är maximibeloppet för genomförandet av det särskilda programmet 233 216 000 EUR.

Artikel 4

All forskningsverksamhet som genomförs inom det särskilda programmet ska vara förenlig med grundläggande etiska principer.

Artikel 5

Det särskilda programmet ska genomföras genom direkta åtgärder i enlighet med bilaga II till beslut 2012/93/Euratom.

Artikel 6

1. Kommissionen ska utarbeta ett flerårigt arbetsprogram för genomförandet av det särskilda programmet, med en tidsplan för genomförandet och en närmare beskrivning av målen och de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna i bilagan.

2. Det fleråriga arbetsprogrammet ska beakta forskning på det aktuella området som genomförs av medlemsstaterna, associerade stater samt europeiska och internationella organisationer. Det ska uppdateras vid behov.

Artikel 7

Artikel 8

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den 19 december 2011.

På rådets vägnar

M. KOROLEC

Ordförande

(1) Yttrande avgivet den 15 november 2011 (ännu ej offentliggjort i EUT). Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(2) EUT C 318, 29.10.2011, s. 127. Yttrandet avgivet efter icke-obligatoriskt samråd.

(3) Se sidan 25 i detta nummer av EUT.

(4) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(5) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(6) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(7) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(8) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

BILAGA

GEMENSAMMA FORSKNINGSCENTRUMET SÄRSKILDA PROGRAM

1. Syfte

Det särskilda programmets övergripande mål är att tillhandahålla kundorienterat vetenskapligt och tekniskt stöd till genomförandet av unionens politik i fråga om kärnenergi, och att uppfylla skyldigheterna enligt fördraget. Därför måste man ständigt uppdatera kunskaper och kompetenser för att kunna tillhandahålla ledande expertis inom områdena reaktorsäkerhet och kärnämneskontroll samt kärnsäkerhet.

2. Tillvägagångssätt

JRC nukleära verksamhet syftar till uppfyllandet av de forsknings- och utvecklingsskyldigheter som fastställs i fördraget och att dessutom bistå både kommissionen och medlemsstaterna i frågor som rör kärnämneskontroll och icke-spridning, avfallshantering, säkerheten i kärnkraftsanläggningar och i samband med kärnbränslecykeln, radioaktivitet i miljön och strålskydd. Mot bakgrund av den förstärkta betoningen av kärnsäkerheten som bidrar till en omorientering av kärnforskningen, ska området icke-spridning få största möjliga uppmärksamhet.

För ramprogrammet kommer forsknings- och stödverksamheten även fortsättningsvis att inriktas på följande:

a)	Kärnavfallshantering, miljöpåverkan och grundkunskaper.

b)	Kärnsäkerhet vid reaktorsystem med relevans för Europa.

c)	Fysiskt skydd (inbegripet kärnämneskontroll, icke-spridning, bekämpning av olaglig handel och nukleär kriminalteknik).

JRC kommer dessutom att ytterligare stärka sin roll som en europeisk referenspunkt för spridning av information och för utbildning av unga forskare.

3. Åtgärder

3.1 Kärnavfallshantering, miljöpåverkan och grundkunskaper

3.1.1 Karakterisering, lagring och slutförvaring av utbränt bränsle och högaktivt kärnavfall

Hanteringen av utbränt bränsle och högaktivt kärnavfall omfattar bearbetning, konditionering, transport, mellanlagring och djupförvar. Slutmålet är att förebygga utsläpp av radionuklider i biosfären under alla dessa skeden och under den mycket långa tid det tar för ämnenas radioaktivitet att avta. Artificiella och naturliga barriärers utformning och funktion i det relevanta tidsperspektivet, och korrekt bedömning av detta, är viktiga moment när det gäller att uppnå dessa mål och resultaten beror bland annat på bränslets och/eller avfallets beteende i den geologiska miljön. Sådana studier omfattas av detta särskilda program.

3.1.2 Separering och transmutation

Den viktigaste strategi som övervägs för kärnenergisystem innebär att kärnbränslecykeln sluts, så att kärnavfallets långsiktiga radiotoxicitet kan minskas och en säker och effektiv resursanvändning främjas. De främsta utmaningarna med denna strategi är fortfarande hur man kan förbättra inneslutningstekniken, hur utvalda långlivade radionuklider kan avskiljas från utbränt bränsle och hur man kan framställa och urskilja säkra och tillförlitliga bränslen för transmutation av aktinider. JRC experiment med inneslutning omfattar forskning om både lösning i vatten och pyrometallurgiska processer (i saltmedier).

3.1.3 Grundläggande aktinidforskning

För att bevara vår kompetens och ledande ställning inom civil kärnteknik måste vi främja tvärvetenskaplig grundforskning om kärnämnen som en resurs som kan leda till ny teknisk innovation. Detta i sin tur förutsätter kännedom om hur grundämnena med elektroner i elektronskal 5f, de s.k. aktiniderna, och deras föreningar reagerar under (vanligen extrema) termodynamiska parametrar. Eftersom tillgången till data från experiment är begränsad och modellering är en komplex uppgift är vår befintliga kunskap om dessa mekanismer begränsad. Grundforskning om dessa frågor är en viktig förutsättning för att vi ska kunna öka vår kunskap om dessa grundämnens egenskaper och behålla vår ledande ställning inom den moderna kondenserade materiens fysik. Utveckling i fråga om avancerade modeller och simulationer kommer att utnyttjas maximalt för att öka de experimentella programmens verkan.

JRC grundläggande aktinidforskningsprogram kommer att fortsätta att ligga i spetsen för aktinidfysik och aktinidkemi, och har som främsta mål att tillhandahålla experimentanläggningar av världsklass för forskare från universitet och forskningscentrum. Dessa anläggningar kommer att ge forskarna möjlighet att undersöka aktinidmaterials egenskaper för att fullborda sin utbildning och bidra till kärnvetenskapens utveckling.

3.1.4 Nukleära data

Förslagen till utformning av särskilda förbränningsanläggningar för mindre aktinider och de avancerade koncepten för kärnenergiproduktion gör att det krävs mycket bättre nukleära data. Kvaliteten på data från experiment är av stor betydelse för utvecklingen av bättre säkerhetsstandarder och för att minska felmarginalerna, varigenom ökad kostnadseffektivitet kan uppnås när man utvecklar och konstruerar nya reaktorsystem. De datafiler som industrin och forskningslaboratorierna använder, inbegripet dem från OECD:s kärnenergibyrå, måste vara kompletta, tillförlitliga och validerade genom väldefinierade kvalitetssäkringssystem.

JRC kommer att ta fram de data som efterfrågas internationellt och även fortsätta en säker drift av de linjära accelerometrarna Van de Graaff och Gelina.

3.1.5 Medicinska tillämpningar av kärnforskningsresultat

I de nya metoder för behandling av cancer som kallas riktad alfa-behandling (targeted alfa therapy, TAT), utnyttjas de unika fysiska egenskaperna hos alfapartikelstrålning (framför allt dess höga energi och korta passageväg i mänsklig vävnad) för att selektivt rikta in sig på och förstöra sjuka celler utan att skada den omgivande friska vävnaden. Denna teknik kan användas för behandling av cancer och infektionssjukdomar.

JRC kommer att i nära samarbete med nationella organisationer fortsätta att stödja utvecklingen av TAT och särskilt fokusera på alternativa förfaranden för produktion av alfastrålkällor och radiobiologisk provning av isotopmärkta biomolekyler genom att testa sådana förfarandens effektivitet och genomförbarhet och göra de nya tillämpningarna tillgängliga för användning på sjukhus och inom läkemedelsindustrin.

3.1.6 Övervakning av radioaktivitet i miljön

Enligt avdelning II kapitel 3 i fördraget ska grundläggande säkerhetsnormer fastställas för att skydda arbetstagares och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning. I artiklarna 31–38 i fördraget fastställs medlemsstaternas och kommissionens roller i fråga om hälsoskydd, kontroll av radioaktivitetsnivån i miljön, utsläpp i miljön och hanteringen av kärnavfall. Detta kommer även att inbegripa viktiga aspekter på området för olyckshantering. I enlighet med artikel 39 i fördraget ska JRC biträda kommissionen vid utförandet av dessa uppgifter.

Mot bakgrund av de nya gränsvärdena för radionuklider i dricksvatten och livsmedelsingredienser kommer JRC att ta fram analysteknik och relevant referensmaterial. JRC kommer att jämföra resultaten från medlemsstaternas övervakningslaboratorier för att bedöma jämförbarheten mellan de övervakningsuppgifter som rapporteras enligt artiklarna 35 och 36 i fördraget och för att främja harmoniseringen av systemen för övervakning av radioaktivitet med hjälp av referensmaterial.

3.1.7 Kunskapshantering och utbildning

För nya generationer av kärnkraftsforskare och kärnkraftsingenjörer är det viktigt att upprätthålla och fördjupa sin kärnforskningskunskap genom att sprida erfarenheter från experiment samt resultat, tolkningar och kompetens som vunnits inom ramen för forskning och forskningsprogram.

JRC kommer att stödja den högre utbildningen i Europa och bidra till att göra denna kunskap lättillgänglig, tydligt strukturerad och väldokumenterad, både för nuvarande reaktorer och för den nya fjärde reaktorgenerationen. Dessutom kommer JRC att inrätta ett europeiskt observatorium för mänskliga resurser inom kärntekniksektorn (European Nuclear Human Resources Observatory), som ska analysera utvecklingen i Europa och ge vetenskapligt stöd till unionens beslutsfattande. JRC kommer dessutom även fortsättningsvis att bidra till bättre kommunikation om kärntekniska frågor, särskilt i fråga om allmänhetens acceptans, och mer generellt om strategier för ett allmänt energimedvetande. JRC långa erfarenhet och unika anläggningar för mätning av kärntekniska data ger också utmärkta möjligheter till utbildning av kärnkraftsforskare och ingenjörer, som komplement till universitetsutbildningen, genom konkret tillgång till kärnkraftsanläggningar.

3.2 Kärnsäkerhet

3.2.1 Kärnreaktorsäkerhet

För att kärnkraftverkens säkerhetsnivå ska kunna bibehållas och förbättras krävs en utökning och validering av avancerade och förbättrade metoder för säkerhetsbedömning och tillhörande analysinstrument. JRC genomför riktade experiment för att öka vår kunskap om grundläggande fysikaliska fenomen och processer och därigenom göra det möjligt att validera och verifiera deterministisk och sannolikhetsbaserad säkerhetsbedömning med hjälp av avancerade modeller av anläggningsprocesser (reaktivitet och termohydraulik), av komponenter under driftsbelastning/åldrande samt av mänskliga och organisatoriska faktorer. JRC kommer också att fortsätta att spela en viktig roll när det gäller inrättandet och driften av ett europeiskt samordningskontor för återkoppling av erfarenheter från drift av kärnkraftverk (European Clearinghouse for Operational Experience Feedback) till nytta för alla medlemsstater. Detta samordningskontor kommer att ta fram ämnesspecifika rapporter om särskilda anläggningsrelaterade frågor och underlätta en effektiv spridning och tillämpning av återkoppling om operationella erfarenheter för att förbättra säkerheten i kärnkraftsanläggningar, vilket kommer att gagna alla europeiska tillsynsmyndigheter och minimera risken för kärntekniska olyckor. Samordningskontoret kommer att driva forskningsprogram till stöd för utformningen av säkerhetskrav och avancerade utvärderingsmetoder för reaktorsystem med relevans för kärnsäkerheten. Även viktiga aspekter av forskning om avveckling av reaktorer och tillhörande infrastruktur (metoder, utbildning, vetenskaplig bakgrund) kommer att omfattas.

3.2.2 Kärnbränslesäkerheten i unionens kärnreaktorer

Lättvattenreaktorerna av generation II och III kommer förmodligen att vara i drift under hela det tjugoförsta århundradet. För att maximera dessa reaktorers säkerhet krävs ökad kunskap om bränslestavsystemens reaktorinterna beteende (bränsle och mantel), inte minst med tanke på förlängda driftstider, omfattande normala förhållanden, tillbud och olyckssituationer. De båda viktigaste forskningsaspekterna är bränslestavarnas mekaniska hållfasthet under reaktorns livstid och bränslets reaktion på övergångstillstånd (inklusive allvarliga reaktorolyckor, och i värsta fall härdsmälta).

Slutmålet är att experiment och teorier om väl definierade fysikaliska och kemiska mekanismer ska införlivas i flerskaliga modeller och så småningom omsättas i bränslemodelleringskoder.

JRC forskning kommer också att inriktas på förbättrad experimentell riktmärkning av hur UO2- och MOX-bränsle förhåller sig vid hög utbränning.

3.2.3 Säker drift av avancerade kärnenergisystem

Runt om i världen betraktas nya reaktorkoncept för ökad säkerhet, skyddsbestämmelser och hållbarhet som viktiga nya forskningsuppgifter, inte minst inom ramen för fjärde generationens internationella forum (GIF). Medlemsstaterna har gett JRC i uppdrag att fungera som genomförandeombud för gemenskapens deltagande i GIF. I denna egenskap kommer JRC att fortsätta att samordna de europeiska bidragen (genom direkta eller indirekta åtgärder eller via medlemsstaterna) inom GIF:s olika projekt.

De studier som genomförs i JRC laboratorier avser främst säkerhetsaspekterna av nya innovativa utformningar och innovativa bränslecykler, framför allt karakterisering, stråltestning och kontroll efter bestrålning av nya bränsletyper samt karakterisering och provning av innovativa bygg- och mantelmaterial. Dessutom genomförs studier om den nya reaktorgenerationens säkerhetskrav och avancerade utvärderingar av relevanta nukleära system. Syftet är att främja utvecklingen av en gemensam europeisk strategi för säkerhetsbedömning av nya innovativa utformningar. I detta avseende kommer lämpliga synergier med teknikplattformen för hållbar kärnenergi att eftersträvas.

3.3 Fysiskt skydd

3.3.1 Kärnämneskontroll

Till följd av kärnenergins ökade betydelse för elproduktionen i Europa och resten av världen ökar hanteringen av kärnämnen i bränslecykeln ständigt. För att förebygga att sådana material används för andra ändamål än de avsedda är ett hållbart och tillförlitligt system för kärnämneskontroll och icke-spridning avgörande. Det krävs fortsatt teknisk innovation och andra förbättringar för att den föränderliga strategin för kärnämneskontroll ska kunna genomföras. Målsättningen är i nuläget en ökad automatisering och tillämpning av bättre instrument för dataanalys för att minska belastningen på inspektörer och kärnenergiindustri. Nya innovativa säkerhetsstrategier kommer också att tillämpas på reaktorsystem med relevans för Europa och de motsvarande bränslecyklerna.

3.3.2 Tilläggsprotokoll

Tilläggsprotokollet syftar till att förebygga odeklarerad nukleär verksamhet. För protokollets genomförande krävs andra (eller mer sofistikerade) metoder än de som används för kontroll av redovisning av kärnämnen. Sannolikt kommer det att krävas större insatser för att kontrollera att deklarationerna är fullständiga, vilket kommer att kräva mer FoU om metoder för att upptäcka hemliga program, i vissa fall kommer det att handla om samma teknik som i nukleär kriminalteknik. Det kommer att krävas stora satsningar för att förbättra metoderna för spåranalys av partiklar för kontroll av deklarerad verksamhet och spårning av odeklarerad verksamhet.

3.3.3 Insamling av data från öppna källor om icke-spridning av kärnmaterial

För att kunna bistå kommissionen och samarbeta med IAEA och medlemsstaternas myndigheter kommer JRC att fortsätta att systematiskt samla in och analysera uppgifter om icke-spridning av kärnmaterial från ett antal olika källor (internet, facklitteratur, databaser). Uppgifterna kommer att användas för att ta fram landsrapporter i syfte att noga övervaka utvecklingen av den nukleära verksamheten och importen och/eller exporten av utrustning och teknik som kan användas för framställning av kärnvapen eller som kan användas för både civila och militära syften i utvalda länder. Dessutom kommer JRC att följa den tekniska utvecklingen av system för exportkontroll och ge tekniskt stöd till de berörda avdelningarna inom kommissionen.

3.3.4 Bekämpning av olaglig handel med kärnämnen, inklusive kriminalteknik

Den oro som olaglig handel med kärnämnen och andra radioaktiva material ger anledning till och den risk för spridning som uppstår i samband med sådan handel, liksom hotet om kärnterrorism innebär att man måste utarbeta åtgärder för förebyggande, upptäckt och bekämpning. Kärnsäkerhet har fått ökad uppmärksamhet på alla nivåer, från internationella initiativ, som bland annat det globala initiativet för bekämpning av kärnterrorism (Global Initiative on Combating Nuclear Terrorism), initiativet om säkerhet mot spridning (Proliferation Security Initiative) och FN:s säkerhetsråds resolution 1540, till multilateralt samarbete och teknisk utveckling. Fortbildning av personal är en avgörande faktor för tillämpningen av kärnsäkerhetsåtgärder. JRC delar sin erfarenhet och expertis på kärnenergiområdet i allmänhet och kärnsäkerhetsområdet i synnerhet med medlemsstaterna och med internationella organisationer.

Olika utbildningsprogram måste därför utformas eller förbättras och tillhörande fortbildningsmoduler tas fram eller uppdateras. JRC kommer att inrätta ett europeiskt centrum för säkerhetsutbildning, som till en början ska inriktas på kärnsäkerhet och strålskydd.

4. Etiska aspekter

Grundläggande etiska principer ska iakttas vid genomförandet av detta särskilda program och den forskningsverksamhet som följer av det. Hit hör de principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen och med tanke på de olika angreppssätt som tillämpas i Europa måste deltagare i forskningsprojekt följa gällande lagar, förordningar och etiska bestämmelser i de länder där forskningen kommer att genomföras. Nationella bestämmelser gäller under alla förhållanden, och forskningsverksamhet som är förbjuden i en medlemsstat eller något annat land kommer inte att erhålla något ekonomiskt stöd från Euratom i landet i fråga.

I förekommande fall ska deltagarna i forskningsprojekten begära godkännande från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer, innan verksamheten inleds. Kommissionen kommer också systematiskt att genomföra etisk granskning av sådana förslag som berör etiskt känsliga frågor eller som inte tillräckligt uppmärksammar etiska aspekter. I särskilda fall kan en etisk granskning genomföras under projektets genomförande.

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 47/50

RÅDETS BESLUT 2012/97/GUSP

av den 17 februari 2012

om ändring av beslut 2011/101/Gusp om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och

av följande skäl:

(1)	Den 15 februari 2011 antog rådet beslut 2011/101/Gusp om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe (1).

(2)	På grundval av en översyn av beslut 2011/101/Gusp bör de restriktiva åtgärderna förlängas till och med den 20 februari 2013.

(3)	Det föreligger emellertid inte längre någon grund för att behålla vissa personer och enheter på den förteckning över personer och enheter på vilka de restriktiva åtgärderna i beslut 2011/101/Gusp är tillämpliga.

(4)	I syfte att ytterligare underlätta dialogen mellan EU och Zimbabwes regering bör reseförbudet tillfälligt upphävas för två medlemmar i den zimbabwiska regeringens grupp för återupprättande av förbindelserna, vilka står uppförda på förteckningen enligt beslut 2011/101/Gusp.

(5)	Uppgifterna rörande vissa personer och enheter som är upptagna i förteckningen i bilagan till beslut 2011/101/Gusp bör aktualiseras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rådets beslut 2011/101/Gusp ska ändras på följande sätt:

Artikel 10 ska ersättas med följande:

”Artikel 10

1. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2. Detta beslut ska tillämpas till och med den 20 februari 2013.

3. De åtgärder som avses i artikel 4.1 ska i fråga om sin tillämpning på personer i förteckningen i bilaga II tillfälligt upphävas till och med den 20 februari 2013.

4. Detta beslut ska ses över fortlöpande och ska förlängas, eller vid behov ändras, om rådet bedömer att beslutets mål inte har uppfyllts.”

2.	Bilagan ska ersättas med texten i bilaga I till detta beslut och ordet ”bilaga” ska ersättas med ordet ”bilaga I” överallt i beslut 2011/101/Gusp.

3.	Bilaga II till detta beslut ska läggas till som bilaga II till beslut 2011/101/Gusp.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 17 februari 2012.

På rådets vägnar

M. SAREEN

Ordförande

(1) EUT L 42, 16.2.2011, s. 6.

BILAGA I

”BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER PERSONER OCH ENHETER SOM AVSES I ARTIKLARNA 4 OCH 5

I. Personer

	Namn (och eventuellt alias)	Personuppgifter	Skäl för upptagande i förteckningen
1.	Mugabe, Robert Gabriel	President, född 21.2.1924, pass AD001095	Regeringschef och ansvarig för verksamhet som allvarligt undergräver demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen
2.	Abu Basutu, Titus Mehliswa Johna	Generalmajor vid flygvapnet, Södra Matebeleland, född 2.6.1956	Högre officer, direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen i Gwanda-området. Ställföreträdare för flygmarskalk Shiri (nr 100 i förteckningen)
3.	Bonyongwe, Happyton Mabhuya	Generaldirektör vid centrala underrättelsetjänsten, född 6.11.1960, pass AD002214, ID 63-374707A13	Högre tjänsteman inom säkerhetstjänsten med nära koppling till fraktionen ZANU-PF (Zimbabwe African National Union – Patriotic Front) inom regeringen och delaktig i utformandet och ledningen av repressiv statlig politik. Anklagad för att ha bortfört, torterat och dödat MDC-aktivister i juni 2008
4.	Buka (alias Bhuka), Flora	Presidentens kansli (f.d. minister för särskilda frågor med ansvar för jordbruks- och återflyttningsprogram och f.d. minister vid vicepresidentens kansli och f.d. minister för jordreformer vid presidentens kansli), född 25.2.1968	Statssekreterare inom vicepresident Nkomos kansli. Ansvarig för organiserat våld i Gokwe-området och för att 2008 ha angripit ledningen för MDC
5.	Bvudzijena, Wayne	Biträdande polischef, talesperson för polisen, född 24.4.1958, ID 29-008792V71	Högre tjänsteman inom polisen. Talesman för polisen. Han beskyllde 2008 MDC för att i MDC:s lokala och nationella partilokaler ge skydd åt dem som bar ansvaret för våld i samband med valen
6.	Chapfika, David	F.d. biträdande jordbruksminister (f.d. biträdande finansminister), född 7.4.1957, pass ZL037165, ID 63-052161G48	Högste ordförande inom ZANU-PF:s kommitté för förstärkning av partikassan. Han finansierade under 2008 miliser genom att stödja milisbaser i Hoyuyu-området i Mutoko
7.	Charamba, George	Ständig sekreterare vid ministeriet för information och offentlighetsfrågor, född 4.4.1963, pass AD002226, pass AD001255, ID 07-003617B07	Högre tjänsteman med nära koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
8.	Chidarikire, Faber Edmund	Provinsguvernör för Västra Mashonaland, f.d. borgmästare i Chinhoyi, född 6.6.1946, ID 70-056539L70	F.d. borgmästare i Chinoyi tillhörande ZANU-PF och provinsguvernör med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
9.	Chigudu, Tinaye Elisha Nzirasha	F.d. provinsguvernör i Manicaland, född 13.8.1942, pass AD000013, ID 63-022247R42	F.d. ständig sekreterare vid ministeriet för gruvdrift och utveckling av gruvdriften i Zimbabwe och f.d. provinsguvernör i Manicaland. Har koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. I juni 2008 beordrade han repressiva åtgärder mot personer som stödde MDC
10.	Chigwedere, Aeneas Soko	Provinsguvernör för Östra Mashonaland, f.d. minister, född 25.11.1939, ID 25-15430J80	Provinsguvernör med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
11.	Chihota, Phineas	Biträdande minister för industri och internationell handel, född 23.11.1950	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Han har hotat personer som stöder MDC till livet och har koppling till bortföranden och tortyr i juni 2008
12.	Chihuri, Augustine	Polischef, född 10.3.1953, pass AD000206, ID 68-034196M68.	Högre polistjänsteman som ingår i den gemensamma operativa ledningen, har nära koppling till ZANU-PF:s repressiva åtgärder. Han har i strid med polislagen offentligt deklarerat sitt stöd för ZANU-PF. Beordrade i juni 2009 polisen att lägga ner alla utredningar i samband med mord som begåtts inför presidentvalet i juni 2008
13.	Chinamasa, Patrick Anthony	Justitieminister och minister för rättsliga och parlamentariska frågor, född 25.1.1947, ID 63-005591M42	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
14.	Chindori-Chininga, Edward Takaruza	F.d. minister för gruvor och utveckling av gruvdrift, född 14.3.1955, pass AN388694, ID 63-377216C71	F.d. regeringsmedlem med fortsatt anknytning till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen i egenskap av parlamentsledamot tillhörande ZANU-PF. Var under perioden närmast före valet 2008 befälhavare för milisbaserna i Guruve
15.	Chinotimba, Joseph	Vice ordförande i befrielsekrigsveteranernas nationella förbund (Zimbabwe National Liberation War Veterans Association), ledare för ZANU-PF-milisen, född 6.6.1957, ID 63-312672W11	Under valet 2008 ledde Chinotimba den grupp som förstörde Admore Chibutus hem. Tillsammans med personer ur armén och personer som stödde ZANU-PF attackerade han i maj 2008 Tongeyi Jeremiahs bostad
16.	Chipanga, Tongesai Shadreck	F.d. biträdande inrikesminister, född 10.10.1940 eller 10.10.1946	F.d. regeringsmedlem och f.d. direktör inom Zimbabwes hemliga polis, har koppling till politiskt motiverade mord
17.	Chipwere, Augustine	Brigadgeneral, f.d. överste, Bindura South	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen 2008. Ansvarig för politiska omvälvningar i Bindura. Högre officer, befordrad av presidenten 2011
18.	Chiwenga, Constantine	Befälhavare över Zimbabwes väpnade styrkor, general (f.d. arméchef, generallöjtnant), född 25.8.1956, pass AD000263, ID 63-327568M80	Ingår i den gemensamma operativa ledningen och är delaktig i utformandet och ledningen av repressiv statlig politik. Han använde armén för att ta över jordbruksegendomar. Under valet 2008 var han den ledande personen bakom våldet inför presidentvalets avgörande omgång
19.	Chombo, Ignatius Morgan Chiminya	Minister för lokalt styre, stadsutveckling och landsbygdsutveckling, född 1.8.1952, pass AD000500, ID 70-086938D70	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF ansvarig för undergrävande av MDC i lokala beslutande församlingar genom att inskränka partiets finansiering samt genom trakasserier
20.	Dinha, Martin	Provinsguvernör för Centrala Mashonaland	Provinsguvernör med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Delaktig i upplösning av jordbruksegendomar i Rockwood Village 2009
21.	Goche, Nicholas Tasunungurwa	Minister för transporter, kommunikation och utveckling av infrastrukturen (f.d. minister för nationell säkerhet vid presidentens kansli), född 1.8.1946, ID 63-355978S68	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. I juni 2008 tvingade han alla icke-statliga organisationer att upphöra med sin fältverksamhet och distribution av livsmedel. Ansvarig för milisbasen i Shamva och delaktig i våld i samma område
22.	Gono, Gideon	Chef för Reserve Bank of Zimbabwe (centralbanken), född 29.11.1959, pass AD000854, ID 58-001824K07	Band till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen och delaktig i utformning och ledning av repressiv statlig politik. Han styrde under 2008 på olagligt sätt medel till ZANU-PF
23.	Gurira, Cephas T.	Brigadgeneral, f.d. överste inom Zimbabwes försvarsmakt, född 1.5.1963, ID 29-061056D29	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen 2008. Ansvarig för anstiftan till våld i Mhondoro
24.	Gwekwerere, Stephen (alias Steven)	Överste, Chinhoyi	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen. Deltog i en grupp som under 2008 angrep människor i Chinoyi
25.	Kachepa, Newton	Parlamentsledamot för Mudzi North, född 10.2.1970, ID 32-088209M48	Parlamentsledamot, delaktig i mordet på Peter Tom Butao den 14 april 2008 och på Kingswell Mateta i juli 2008. Han var inom sin valkrets ledare för tortyr av många personer som stödde MDC
26.	Karakadzai, Mike Tichafa	Överste vid flygvapnet, provinsen Harare Metropolitan, född 7.3.1957, ID 63-632526N13	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen genom att stå som ledare för bortföranden och våldshandlingar i Harare under 2008
27.	Kasukuwere, Saviour	Biträdande minister för ungdomsutveckling, främjande av egenmakt och ursprungsbefolkningens intressen samt biträdande sekreterare för ungdomsfrågor vid ZANU-PF:s politbyrå, född 23.10.1970, ID 45-046113Q45	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Han organiserade de personer som i februari 2011 deltog i våldsamma kravaller i Harare
28.	Kazangarare, Jawet	Medlem i ZANU-PF-rådet i Hurungwe North och krigsveteran, född 12.4.1957, ID 38-102814B58	Direkt delaktig i den av regeringen iscensatta terrorkampanjen före och under valen 2008. Han gick i spetsen för brutal förföljelse i Hurungwe av personer som stödde MDC, vilket inbegrep våldtäkter, mord och förstörelse av bostäder; särskilt var han delaktig i mordet på Tapiwa Mubwanda, MDC:s valombud, i Hurungwe North i maj 2008
29.	Khumalo, Sibangumuzi	Brigadgeneral, Norra Matebeleland, född 16.8.1954, ID 08-448357W73	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen. Uppges i februari 2011 ha medverkat i en strategi för att utlösa våld och terror genom utplacering av högre tjänstemän i syfte att samordna kampanjen för att bibehålla Mugabe vid makten
30.	Kunonga, Nolbert (alias Nobert)	Självutnämnd anglikansk biskop	Högljudd anhängare till regimen. Hans anhängare understöddes av polisen när dessa under 2011 begick våldsdåd mot kyrkovänner
31.	Kwainona, Martin	Biträdande polischef, född 19.1.1953, pass AD001073, ID 63-293627V45	Högre polistjänsteman, beordrade lokala myndigheter att anstifta våld i Kanyuchi Village, Mount Darwin i april 2008
32.	Kwenda, R.	Major, Zaka East	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen. Var ledaren bakom våldet i Zaka under 2008
33.	Langa, Andrew	Biträdande minister för offentliga tjänster (f.d. biträdande transport- och kommunikationsminister), född 13.1.1965, ID 21-017934E21	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Han öppnade under 2005 eld mot elva medlemmar av MDC:s ungdomsförbund och terroriserade de röstande på valdagen 2008
34.	Mabunda, Musarashana	Biträdande polischef, född 11.11.1958, ID 22-026198T13	Ingår i säkerhetsstyrkorna och har omfattande ansvar för allvarliga kränkningar av rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster. Han var ledaren bakom misshandel, tortyr och repression den 11 mars 2007. I juni 2008 hotade han att mörda Lovemore Madhuku
35.	Machaya, Jason (alias Jaison) Max Kokerai	Provinsguvernör i Midlands. F.d. biträdande minister för gruvor och utveckling av gruvdrift, född 13.6.1952, ID 26-003018Z26	Provinsguvernör i Midlands. Har koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Han använde sitt inflytande för att blockera utredningar av politiskt motiverade mord som enligt uppgift begåtts av hans son
36.	Made, Joseph Mtakwese	Minister för jordbruksteknik och mekanisering (f.d. minister för jordbruk och landsbygdsutveckling), född 21.11.1954, pass AN000144, ID 29-128547N42	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
37.	Madzongwe, Edna (alias Edina)	ZANU-PF-partiets politbyrå, ordförande i senaten, född 11.7.1943, ID 63-748119H32	Medlem i ZANU-PF:s politbyrå. Han använde sitt inflytande för att motivera politiska förföljelser i februari 2008. Deltog i våldshandlingar i Chegutu, bland annat i övertagandet av Stockade Citrus Estate 2008, genom att ge direkta order till dem som var ledare för repressionen
38.	Mahofa, Shuvai Ben	F.d. biträdande minister för ungdomsutveckling, jämställdhets- och sysselsättningsfrågor, född 4.4.1941, pass AD000369, ID 27-031942V27	Han stödde de personer som upprättade tortyrbaser i Masvingo. Personer från dessa baser dödade Mapurisa Zvidzai den 24 april 2008 och Tiziro Moyo den 11 juni 2008
39.	Maluleke, Titus	Provinsguvernör i Masvingo (f.d. biträdande minister för utbildning, idrott och kultur)	Provinsguvernör med koppling till regeringsmedlemmar tillhörande ZANU-PF. Han ledde besättande av land i Masvingo under 2009
40.	Mangwana, Paul Munyaradzi	Ordförande i den konstitutionella kommittén (Constitutional Select Committee, Copac) och f.d. minister för egenmakt och främjande av ursprungsbefolkningens intressen, född 10.8.1961, pass AD000459, ID 22-017031E12	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Han stödde och ledde de dåd som förövades av ZANU-PF:s terrorgäng i Chivi Central under maj och juni 2008
41.	Marumahoko, Reuben	Biträdande minister för regional integrering och internationellt samarbete och f.d. biträdande utrikesminister (f.d. biträdande inrikesminister), född 4.4.1948, ID 63-311317Y71	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Befälhavare över ZANU-PF-milisen i Hurungwe. Med en grupp bestående av anhängare till ZANU-PF och krigsveteraner angrep han anhängare till MDC och förstörde mellan april och juli 2008 flera hem i distriktet Hurungwe
42.	Mashava, G.	Överste, Chiredzi Central	Ledde under 2008 politiskt motiverat våld i Chiredzi
43.	Masuku, Angeline	Provinsguvernör i Södra Matabeleland, ZANU-PF-partiets politbyrå, sekreterare för frågor som rör handikappade och missgynnade personer, född 14.10.1936, ID 08-266228E19	Provinsguvernör med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
44.	Mathema, Cain Ginyilitshe Ndabazekhaya	Provinsguvernör i Bulawayo, född 28.1.1948, ID 63-682168J73	Provinsguvernör med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
45.	Mathuthu, Thokozile (alias Sithokozile)	Provinsguvernör i Norra Matabeleland, ZANU-PF-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för transport- och välfärdsfrågor	Provinsguvernör med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. I juni 2008 brukade han sin ställning för uppvigling mot anhängare till MDC
46.	Matibiri, Innocent Tonderai	Ställföreträdande poliskommissarie, född 9.10.1968, ID 63-729730V70	Högre tjänsteman inom säkerhetsstyrkorna, kopplad till mord på en lantarbetare
47.	Matiza, Joel Biggie	F.d. biträdande minister för bostadsfrågor på landsbygden och sociala förmåner, född 17.8.1960, pass ZA557399	F.d. regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Han upprättade baser i Murehwa West och Murehwa South, utgångspunkt för anhängare till ZANU-PF som stod under hans överinseende vilka den 17 juni 2008 dödade Edward Pfuka och den 19 juni 2008 Moses Nyada
48.	Matonga, Brighton (alias Bright)	F.d. biträdande minister för informations- och offentlighetsfrågor, född 1969	F.d. regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Ledde en grupp ZANU-PF-anhängare som mördade hustrun till Dadidrayi Chipiro
49.	Mhandu, Cairo (alias Kairo)	Major ZNA, född 23.11.1960, ID 63-371574V15	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och efter valen 2008. Ledde en grupp anhängare och krigsveteraner som den 30 juni 2008 dödade Gibbs Tawenga och Hama Ngowani
50.	Mhonda, Fidellis	Överste, Rushinga, född 2.1.1958, ID 75-139696G81	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen 2008. Ledde politiskt våld i Rushinga
51.	Midzi, Amos Bernard (Mugenva)	F.d. minister för gruvor och utveckling av gruvdrift (f.d. minister för energi och energiutveckling), född 4.7.1952	ZANU-PF:s partiordförande i Harare. F.d. regeringsmedlem med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Han organiserade en konvoj av anhängare till ZANU-PF och soldater som i juni 2008 angrep människor och förstörde hem. Koppling till våldet i Epworth genom att stödja milisbaser under 2008 och därefter åter under 2011
52.	Mnangagwa, Emmerson Dambudzo	Försvarsminister, född 15.9.1946, pass AD00060, ID 63-450183P67	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF, ingår i den gemensamma operativa ledningen
53.	Mohadi, Kembo Campbell Dugishi	Inrikesminister (delad post) (f.d. biträdande minister för lokalt styre, offentliga arbeten och bostadsfrågor), född 15.11.1949, ID 02-012912X02	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF, ingår i den gemensamma operativa ledningen
54.	Moyo, Gilbert	”Krigsveteran”, ledare för ZANU-PF-milisen	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen 2008 i Västra Mashonaland (Chegutu); delaktig i våldsamma övertaganden av jordbruksegendomar
55.	Moyo, Jonathan Nathaniel	F.d. minister för informations- och offentlighetsfrågor vid presidentens kansli, född 12.1.1957, pass AD000432, ID 63-857281M73	F.d. regeringsmedlem i ZANU-PF. Han uppviglade till våld och hat och var mannen bakom lagar som förbjuder yttrandefrihet
56.	Moyo, Sibusio Bussie	Brigadgeneral ZNA	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och efter valen, inbegripet mördande av anhängare till MDC
57.	Moyo, Simon Khaya	Ordförande i ZANU-PF:s politbyrå, biträdande sekreterare för rättsliga frågor, född 1.10.1945, pass ZD001512, ID 63-735452P56	Medlem i ZANU-PF:s politbyrå med fortsatt anknytning till dess repressiva politik
58.	Mpabanga, S.	Överstelöjtnant, Mwenezi East	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen. Ledde politiskt motiverat våld i Mwenezi
59.	Mpofu, Obert Moses	Minister för gruvdrift och utveckling av gruvdriften, f.d. minister för industri och internationell handel (f.d. provinsguvernör i Norra Matabeleland), (ZANU-PF-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för nationell säkerhet), född 12.10.1951, pass ZD001549, ID 08-186074F79	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. I mars 2008 uppviglade han ZANU-PF-anhängare till att fördriva MDC-sympatisörer från sina hem och till att hindra dem från att rösta
60.	Msipa, Cephas George	F.d. provinsguvernör i Midlands, född 7.7.1931, pass ZD001500, ID 63-358147A67
61.	Muchena, Henry	Generalmajor vid flygvapnet, Midlands, chef för ZANU-PF:s kommissariat	Högre officer med band till ZANU-PF, direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen. Han stod under 2008 i spetsen för våldet i Zhombe och Gokwe
62.	Muchena, Olivia Nyembesi (alias Nyembezi)	Minister för kvinnofrågor, jämställdhet och samhällsutveckling, f.d. minister för frågor som rör vetenskap och teknik vid presidentens kansli (f.d. minister vid vicepresident Msikas kansli), född 18.8.1946, pass AD000086, ID 63-337191X50	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Koppling till politiskt motiverade mord och personligen delaktig i förstörelsen av Revai Kativhus hem den 1 maj 2008
63.	Muchinguri, Oppah Chamu Zvipange	ZANU-FP-partiets politbyrå, sekreterare för jämställdhetsfrågor och kultur (f.d. minister för kvinnofrågor, jämställdhet och samhällsutveckling), född 14.12.1958, ID 63-741411R50	F.d. regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF, kvarstår som medlem av ZANU-PF-partiets politbyrå. Han hade en ledande roll i samband med våldet i provinsen Masvingo under 2008
64.	Muchono, C.	Överstelöjtnant, Mwenezi West	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen genom att under 2008 leda en terrorkampanj i Mwenezi
65.	Mudede, Tobaiwa (alias Tonneth)	Högste registrator, född 22.12.1942, ID 36-452750E70	Har anknytning till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen och är delaktig i utformandet eller ledningen av den statliga politiken, särskilt när det gällt att rigga val
66.	Mudenge, Isack Stanislaus Gorerazvo	Minister för högre och eftergymnasial utbildning (f.d. utrikesminister), född 17.12.1941 eller 17.12.1948, pass AD000964, ID 63-645385Q22	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
67.	Mudonhi, Columbus	Biträdande inspektör, ZRP	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och efter valen genom att vara ledare för våldet i Buhera under 2008
68.	Mugabe, Grace	Född 23.7.1965, pass AD001159, ID 63-646650Q70	Har koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Tog under 2002 över jordbruksegendomen Iron Mask Estate; uppges olagligen ha stora intäkter från diamantbrytning
69.	Mugariri, Bothwell	F.d. högre biträdande polischef	F.d. medlem av säkerhetsstyrkorna, med omfattande ansvar för allvarliga kränkningar av rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster. I sin egenskap av tjänsteman i Harare hade han koppling till de brutala insatserna i mars 2007
70.	Mujuru, Joyce Teurai Ropa	Vice president (f.d. minister för vattenresurser och utveckling av infrastrukturen), född 15.4.1955, ID 63-445325J18	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
71.	Mumba, Isaac	Kommissarie	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och efter valen 2008. Ingick i den kommandostruktur som organiserade våldshandlingar i byn Soka i Muzarabani
72.	Mumbengegwi, Simbarashe Simbanenduku	Utrikesminister, född 20.7.1945, pass AD001086, ID 63-677272A12	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
73.	Murerwa, Herbert Muchemwa	Minister för jordbruk och jordreformfrågor, född 31.7.1941, pass AD001167, ID 25-021670R25	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
74.	Musariri, Munyaradzi	Biträdande polischef	Högre tjänsteman i säkerhetsstyrkorna som har omfattande ansvar för allvarliga kränkningar av rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster, framför allt i Murambatsvina i juli 2005
75.	Mushohwe, Christopher Chindoti	Provinsguvernör i Manicaland (f.d. transport- och kommunikationsminister, f.d. biträdande transport- och kommunikationsminister), född 6.2.1954, ID 63-101480P75	Provinsguvernör med koppling till ZANU-PF. I februari 2009 meddelade han åtföljd av soldater folkgruppen Chiadzwa att den skulle förflyttas utan ersättning
76.	Mutasa, Didymus Noel Edwin	Statssekreterare för frågor som rör presidentens ämbete vid presidentens kansli, f.d. minister för nationell säkerhet, jordreform och återflyttning vid presidentens kansli, ZANU-PF-partiets sekreterare för administration, född 27.7.1935, ID 63-358184Q42	Regeringsmedlem från ZANU-PF. Delaktig i mord i Manicaland
77.	Mutezo, Munacho Thomas Alvar	F.d. minister för vattenresurser och utveckling av infrastrukturen, född 14.2.1954, pass AN187189, ID 29-129727W44	F.d. medlem av regeringen, har koppling till ZANU-PF. Han iscensatte i augusti 2010 tillsammans med Zimbabwes armé en hot- och terrorkampanj mot anhängare till MDC i Chimanimani West
78.	Mutinhiri, Ambros (alias Ambrose)	F.d. minister för ungdomsutveckling, jämställdhets- och sysselsättningsfrågor, f.d. brigadgeneral, född 22.2.1944, pass AD000969, ID 63-285106H32	F.d. regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Ledde i mars 2008 en grupp ZANU-PF-anhängare mot Landas och angrep flera anhängare till MDC. Han upprättade och underhöll militärbaser i Chihota, där många anhängare till MDC utsattes för angrepp och torterades
79.	Mutsvunguma, S.	Överste, Headlands	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen 2008 i Mutare och Highlands
80.	Mzembi, Walter	Minister för turism samt hotell- och restaurangbranschen, f.d. biträdande minister för vattenresurser och utveckling av infrastrukturen, född 16.3.1964, ID 22-050240B22	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Ansvarig för organiserandet av grupper av anhängare till ZANU-PF som angrep invånare i Masvingo inför firandet av MDC:s åttaårsdag
81.	Mzilikazi, Morgan S.	Överste (MID), Buhera Central	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen. Delaktig i våldshandlingar inför valet i Makoni och Buhera under 2008. I juli 2008 bortförde han en parlamentsledamot för Buhera South tillhörande MDC MP
82.	Nguni, Sylvester Robert	Statssekreterare vid presidentens kansli, f.d. minister för ekonomisk utveckling (f.d. biträdande jordbruksminister), född 4.8.1955 eller 4.5.1955, pass ZE215371, ID 63-453707V32	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
83.	Nhema, Francis Chenayimoyo Dunstan	Minister för miljön och förvaltningen av naturresurserna och f.d. minister för miljö och turism, född 7.4.1959 eller 17.4.1959, pass AD000966, ID 63-117843A66	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. I september 2009 tvingade han safariarrangörer att avstå sina andelar i rancher och reservat
84.	Nkomo, John Landa	Vicepresident, f.d. talman i representanthuset (f.d. minister för särskilda frågor vid presidentens kansli), nationell ordförande för SANU-PF, född 22.8.1934, pass AD000477, ID 63-358161Q73	Den regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF som suttit längst i regeringen
85.	Nyambuya, Michael Reuben	F.d. minister för energi och energiutveckling (f.d. generallöjtnant, provinsguvernör i Manicaland), född 23.7.1955, pass AN045019, ID 50-013758E50	F.d. regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Delaktig i våldshandlingar i Manicaland och har använt personal ur armén till att ta över jordbruksegendomar
86.	Nyanhongo, Magadzire Hubert	Biträdande minister för energi och energiutveckling, f.d. biträdande minister för transport och kommunikationer, född 26.11.1957, ID 34-032890W34	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Delaktig under 2011 i organiserandet av våld riktat mot MDC i Epworth och Nyanga. Delaktig i politiskt motiverade mord under 2008
87.	Nyikayaramba, Douglas	Brigadgeneral, Östra Mashonaland, befälhavare för tredje brigaden	Högre officer, direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen 2008. Han beordrade meniga soldater att ta itu med anhängare till MDC i Manicaland
88.	Nyoni, Sithembiso Gile Glad	Minister för utveckling av små och medelstora företag samt sysselsättning, född 20.9.1949, pass AD000223, ID 08-434871M67	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
89.	Parirenyatwa, David Pagwese	F.d. minister för hälsovård och barns välfärd (f.d. biträdande minister), född 2.8.1950, pass AD000899, ID 63-320762P47	F.d. regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Han upprättade tortyrbaser i Murehwa North och stödde de gäng som mördade Edward Pfukwa den 17 juni 2008 och Alloys Chandisareva Sanyangore i november 2008
90.	Rangwani, Dani	Polisinspektör, född 11.2.1962, ID 70-006039V70	Medlem av säkerhetsstyrkorna. Ingick i april 2007 i en grupp på 50 man som var direkt betalda av ZANU-PF för att spåra upp och tortera anhängare av MDC
91.	Rugeje, Engelbert Abel	Generalmajor, provinsen Masvingo, direktör för försvarsstudier inom Zimbabwes försvarsmakt, född 17.7.1959, ID 63-539305L04	Högre arméofficer direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen 2008 genom samordning av flertalet våldsamma incidenter i Masvingo
92.	Rungani, Victor Tapiwa Chashe	Överste, Chikomba, född 29.6.1949, ID 22-025306Z04	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen i Chikomba under 2008, vilket inbegrep attacker och bortföranden
93.	Ruwodo, Richard	Direktör för frågor rörande krigsveteraner vid försvarsministeriet, brigadgeneral, befordrades den 12 augusti 2008 till generalmajor (pensionerad); f.d. tillförordnad ständig statssekreterare vid försvarsministeriet, född 14.3.1954, ID 63-327604B50	Högre arméofficer direkt delaktig i terrorkampanjen före och efter valen. Han har överinseende över krigsveteranerna, vilka som grupp har använts för att utföra de repressiva åtgärderna för ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
94.	Sakupwanya, Stanley Urayayi	ZANU-PF-partiets politbyrå, biträdande sekreterare för hälsovård och barns välfärd, född 14.5.1939, ID 63-435281R50	Medlem av ZANU-PF-partiets politbyrå med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Har anknytning till valrelaterat våld i Makoni under presidentvalet 2008. Befälhavare för en bas i Makoni som använts för förhör
95.	Savanhu, Tendai	ZANU-PF-partiets biträdande sekreterare för transport och välfärd, född 21.3.1968	Medlem av ZANU-PF-partiets politbyrå med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Han organiserade i februari 2011 miliser som angrep anhängare till MDC i Mbare, vilket ledde till våld och kaos. Delaktig i bortföranden av kvinnor inom MDC i juni 2008
96.	Sekeramayi, Sydney (alias Sidney) Tigere	Statssekreterare för statens säkerhet vid presidentens kansli, f.d. försvarsminister, född 30.3.1944, ID 63-358166W43	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF och ingår i ZANU-PF:s gemensamma operativa ledning
97.	Sekeremayi, Lovemore	Högste valförrättare	Har anknytning till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen och är delaktig i utformningen och ledningen av förtryckande statlig politik genom riggande av val under 2008
98.	Shamu, Webster Kotiwani	Minister för medier, information och offentlighetsfrågor, f.d. minister för politikens genomförande (f.d. minister för politikens genomförande vid presidentens kansli), född 6.6.1945, pass AN203141, ID 63-676065N32	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF och under 2009 delaktig i verksamhet som kränker pressfriheten
99.	Shamuyarira, Nathan Marwirakuwa	ZANU-PF-partiets politbyrå, sekreterare för informations- och offentlighetsfrågor, född 29.9.1928 eller 29.9.1930, pass AD000468, ID 63-327601Y32	Medlem av ZANU-PF:s politbyrå med stark anknytning till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Delaktig i våldsamt försök till övertagande av jordbruksegendomar i september 2009, vilket ledde till mordbrand
100.	Shiri, Perence (alias Bigboy) Samson Chikerema	Generallöjtnant vid flygvapnet, född 1.11.1955, ID 29-098876M18	Högre officer som ingår i ZANU-PF:s gemensamma operativa ledning och delaktig i utformningen och ledningen av förtryckande statlig politik. Delaktig i politiskt våld i Chiadzwa i oktober 2008
101.	Shungu, Etherton	Brigadgeneral, centrala Mashonaland	Högre officer inom ZANU-PF:s kommissariat, direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen i Bindura 2008
102.	Sibanda, Chris	Överste, provinsen Bulawayo	Direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen i Biyo 2008
103.	Sibanda, Jabulani	F.d. ordförande i krigsveteranernas nationella organisation, född 31.12.1970	Har anknytning till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen och är delaktig i utformningen och ledningen av förtryckande statlig politik. Delaktig i våld under 2010 mot anhängare till MDC i Makoni, Bikita, Masvingo och Guto, särskilt i samband med genomförandet av ett program för uppsökande verksamhet
104.	Sibanda, Misheck Julius Mpande	Kabinettssekreterare (efterträdare till Charles Utete), född 3.5.1949, ID 63-685365X67	Har koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. I mars 2010 gav han ministrar och statssekreterare anvisning att rapportera till politiker inom ZANU-PF i stället för till premiärminister Morgan Tsvangirai
105.	Sibanda, Phillip Valerio (alias Valentine)	Befälhavare över Zimbabwes nationella armé, generallöjtnant, född 25.8.1956 eller 24.12.1954, ID 63-357671H26	Högre officer inom armén med band till regeringen och delaktig i utformningen och ledningen av förtryckande statlig politik, han beskyllde icke-statliga organisationer för oroligheter i september 2009
106.	Sigauke, David	Brigadgeneral, Västra Mashonaland	Högre officer inom armén direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen, vilken inbegrep våld mot och tortyr av civila på diamantfälten och hot om statskupp i händelse MDC skulle vinna valen. Koppling till våldshandlingar i Chinhoyi under 2008
107.	Sikosana, (alias Sikhosana), Absolom	ZANU-PF-partiets politbyrå, sekreterare för ungdomsfrågor	Medlem av ZANU-PF-partiets politbyrå med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Han hotade under 2011 med att utlösa våldshandlingar om inte sanktionerna hävdes
108.	Tarumbwa, Nathaniel Charles	Brigadgeneral, Manicaland och Mutare South, född 6.10.1960, ID 63-849216W75	Högre arméofficer direkt delaktig i terrorkampanjen före och under valen. Han ansvarade under 2007 och 2008 för tortyrbasen i Makoni West, Mutasa Central
109.	Tomana, Johannes	Allmän åklagare	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
110.	Veterai, Edmore	Högre biträdande polischef, befälhavare för Harare, född 20.11.1962, ID 08-260467S04	Högre medlem i säkerhetsstyrkorna med omfattande ansvar för allvarliga kränkningar av rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och delaktig i besättandet av jordbruksegendomen Thirty
111.	Zhuwao, Patrick	F.d. biträdande minister för vetenskap och teknik, född 23.5.1967, ID 63-621736K70	F.d. Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF. Han störde konstitutionskonferensen i juli 2009. Åtföljd av agenter från den centrala underrättelsetjänsten terroriserade han anhängare till MDC kring Norton
112.	Zimondi, Paradzai Willings	Direktör för fängelseväsendet, född 4.3.1947, ID 75-145185Z47	Ingår i den gemensamma operativa ledningen och delaktig i utformningen och ledningen av förtryckande statlig politik. Han ansvarade under 2008 för finansiering av och förläggning för miliserna. Beordrade fängelsepersonal att rösta på Mugabe och bar ansvaret för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i fängelserna

II. Enheter

	Namn	Företagsuppgifter	Skäl för upptagande i förteckningen
1.	Cold Comfort Farm Trust Cooperative	7 Cowie Road, Tynwald, Harare, Zimbabwe	Ägs av Didymus Mutasa, Grace Mugabe är också delaktig
2.	Comoil (PVT) Ltd	Block D, Emerald Hill Office, Emerald Park, Harare, Zimbabwe. 2nd Floor, Travel Plaza, 29 Mazoe Street, Box CY22344, Causeway, Harare, Zimbabwe	Ägs av Saviour Kasukuwere
3.	Divine Homes (PVT) Ltd	6 Hillside Shopping Centre, Harare, Zimbabwe; 31 Kensington Highlands, Harare, Zimbabwe; 12 Meredith Drive, Eastlea, Harare, Zimbabwe	Ordförande: David Chapfika
4.	Famba Safaris	4 Wayhill Lane, Umwisdale, Harare, Zimbabwe; PO Box CH273, Chisipite, Harare, Zimbabwe	Främste aktieägare: Webster Shamu
5.	Jongwe Printing and Publishing Company (PVT) Ltd (alias Jongwe Printing and Publishing Co., alias Jongwe Printing and Publishing Company)	14 Austin Road, Coventry road, Workington, PO Box 5988, Harare, Zimbabwe	Förlag med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
6.	M & S Syndicate (PVT) Ltd	First Floor, Victory House, 88 Robert Mugabe Road, Harare, Zimbabwe; PO Box 1275, Harare, Zimbabwe	Investmentbolag med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
7.	OSLEG Ltd (alias Operation Sovereign Legitimacy)	Lonhoro House, Union Avenue, Harare, Zimbabwe	Kontrollerat av Zimbabwes armé och har koppling till försvarsministeriet och ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
8.	Swift Investments (PVT) Ltd	730 Cowie Road, Tynwald, Harare, Zimbabwe; PO Box 3928, Harare, Zimbabwe	Har koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
9.	Zidco Holdings (alias Zidco Holdings (PVT) Ltd)	PO Box 1275, Harare, Zimbabwe	Finansiellt förvaltningsbolag med koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
10.	Zimbabwe Defence Industries	10th Floor, Trustee House, 55 Samora Machel Avenue, PO Box 6597, Harare, Zimbabwe	Har koppling till försvarsministeriet och ZANU-PF-fraktionen inom regeringen
11.	Zimbabwe Mining Development Corporation (ZMDC)	90 Mutare Road, PO Box 2628, Harare, Zimbabwe	Har koppling till ZANU-PF-fraktionen inom regeringen. Ansvaret för ZMDC ligger hos ZANU-PF:s minister för gruvdrift och utveckling av gruvdriften”

BILAGA II

”BILAGA II

PERSONER SOM AVSES I ARTIKEL 10.3

	Namn (och eventuellt alias)	Personuppgifter	Skäl för upptagande i förteckningen
1.	Chinamasa, Patrick Anthony	Justitieminister och minister för rättsliga och parlamentariska frågor, född 25.1.1947	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF
2.	Mumbengegwi, Simbarashe Simbanenduku	Utrikesminister, född 20.7.1945, pass: AD001086	Regeringsmedlem tillhörande ZANU-PF”

18.2.2012

Europeiska unionens officiella tidning

L 47/64

RÅDETS BESLUT 2012/98/GUSP

av den 17 februari 2012

om ändring av beslut 2010/232/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Burma/Myanmar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29, och

av följande skäl:

(1)	Den 26 april 2010 antog rådet beslut 2010/232/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Burma/Myanmar (1).

(2)	Den 23 januari 2012 välkomnade rådet det beaktansvärda politiska reformprogram som regeringen och parlamentet i Burma/Myanmar har inlett, samt deras engagemang för ekonomisk och social utveckling. Rådet noterade regeringens åtagande att fortsätta och slutföra dessa reformer.

(3)	Rådet beslutade att viseringsförbudet för presidenten, vicepresidenterna, regeringsledamöterna och talmännen vid parlamentets båda kammare i Burma/Myanmar som ett första steg borde upphävas.

(4)	Beslut 2010/232/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 15 i beslut 2010/232/Gusp ska ersättas med följande:

"Artikel 15

1. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

2. Detta beslut ska tillämpas till och med den 30 april 2012.

3. De åtgärder som avses i artiklarna 9.1, 10.1 och 10.2 ska i den mån de gäller personer i förteckningen i bilaga IV upphävas fram till och med den 30 april 2012.

4. De åtgärder som avses i artikel 9.1 ska i den mån de gäller personer i förteckningen i bilaga V upphävas fram till och med den 30 april 2012.".

Artikel 2

Bilagan till detta beslut ska läggas till som bilaga V till beslut 2010/232/Gusp.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den 17 februari 2012.

På rådets vägnar

M. SAREEN

Ordförande

(1) EUT L 105, 27.4.2010, s. 22.

BILAGA

”BILAGA V

Förteckning över personer som avses i artikel 15.4

FÖRE DETTA STATLIGA RÅDET FÖR FRED OCH UTVECKLING (SPDC)

#	Namn (och eventuellt alias)	Identifierande uppgifter (befattning/titel, födelsedatum och födelseort, passnummer/id-kortsnummer, make/maka eller son/dotter till …)	Kön (M/K)
1.	Thura Shwe Mann	Vice ordförande i Union Solidarity and Development Party (USDP). F.d. stabschef för SPDC och samordnare av specialoperationer, född 11.7.1947. Parlamentsledamot (underhuset), talman i underhuset	M
2.	Khin Lay Thet	Maka till Thura Shwe Mann	K
3.	Aung Thet Mann alias Shwe Mann Ko Ko	Son till Thura Shwe Mann, Ayeya Shwe War (Wah) Company, 5, Pyay Rd, Hlaing Township, Yangon (Rangoon) och delägare i RedLink Communications Co Ltd, No. 20, Building B, Mya Yeik Nyo Royal Hotel, Pa-Le Rd, Bahan Township, Yangon (Rangoon), född 19.6.1977	M
4.	Khin Hnin Thandar	Maka till Aung Thet Mann	K
5.	Toe Naing Mann	Son till Thura Shwe Mann, född 29.6.1978. Ägare till Global Net and Red Link Communications Co Ltd, No. 20, Building B, Mya Yeik Nyo Royal Hotel, Pa-Le Rd, Bahan Township, Yangon (Rangoon), internetleverantör	M
6.	Zay Zin Latt	Maka till Toe Naing Mann, dotter till Khin Shwe, född 24.3.1981	K

REGERINGEN

#	Namn (och eventuellt alias)	Identifierande uppgifter (inkl. ministerium)	Kön (M/K)
1.	Thein Sein	President, statschef i Republiken Unionen Myanmar. F.d. premiärminister. F.d. medlem i SPDC. F.d. ordförande i Union Solidarity and Development Party (USDP), född 20.4.1945, Pathein (Bassein)	M
2.	Khin Khin Win	Maka till Thein Sein	K
3.	Tin Aung Myint Oo	Vicepresident i Republiken Unionen Myanmar. F.d. förstesekreterare i SPDC. F.d. vice ordförande i Union Solidarity and Development Party (USDP), född 29.5.1950	M
4.	Khin Saw Hnin	Maka till Tin Aung Myint Oo	K
5.	Kapten Naing Lin Oo	Son till Tin Aung Myint Oo	M
6.	Hnin Yee Mon	Maka till kapten Naing Lin Oo	K
7.	Generalmajor Hla Min	Försvarsminister. F.d. chef för byrån för specialoperationer 3. F.d. befälhavare för södra befälsområdet (Bago [Pegu]-divisionen), född 26.1.1958	M
8.	Generallöjtnant Ko Ko	Inrikesminister. F.d. byråchef för specialoperationer 3 (Pegu, Irrawaddy, Arakan) födelseort: Mandalay, född: 10.3.1956	M
9.	Sao Nwan Khun Sum	Maka till generallöjtnant Ko Ko	K
10.	Thein Htaik alias Hteik alias Htike	Gruvminister. F.d. generalinspektör i militären, född 8.2.1952, födelseort: Yangon (Rangoon)	M
11.	Thein Htay	Minister för gränsfrågor och industriell utveckling. F.d. biträdande försvarsminister, födelseort: Taunggyi, född 7.9.1955	M
12.	Myint Myint Khine	Maka till Thein Htay	K
13.	Soe Maung	Presidentens kansli. F.d. domare och generaladvokat, född 20.12.1952, födelseort: Yezagyo	M
14.	Nang Phyu Phyu Aye	Maka till Soe Maung	K
15.	Aye Myint	Minister för vetenskaps- och teknikfrågor. F.d. biträdande försvarsminister	M
16.	Soe Thein	Industriminister 2, födelseort: Yangon (Rangoon), född 7.9.1949	M
17.	Khin Aye Kyin alias Aye Aye	Maka till Soe Thein	K
18.	Yimon Aye	Dotter till Soe Thein, född 12.7.1980	K
19.	Aye Chan	Son till Soe Thein, född 23.9.1973	M
20.	Thida Aye	Dotter till Soe Thein, född 23.3.1979	K
21.	Aung Min	Minister för järnvägstransporter, födelseort: Yangon (Rangoon), född 20.11.1949	M
22.	Wai Wai Thar alias Wai Wai Tha	Maka till Aung Min	K
23.	Aye Min Aung	Dotter till Aung Min	K
24.	Htoo Char Aung	Son till Aung Min	M
25.	Khin Yi	Minister för invandring och befolkning. F.d. generaldirektör för Burmas/Myanmars poliskår, född 29.12.1952, födelseort: Myaung Mya	M
26.	Khin May Soe	Maka till Khin Yi	K
27.	Myint Hlaing	Minister för jordbruk och bevattning. F.d. stabschef (luftförsvaret), födelseort: Mogok, född 13.8.1953	M
28.	Thura Myint Maung	Minister för religiösa frågor, födelseort Yesagyo, född 19.1.1941	M
29.	Aung Kyaw Soe	Son till Thura Myint Maung	M
30.	Su Su Sandi	Maka till Aung Kyaw Soe	K
31.	Zin Myint Maung	Dotter till Thura Myint Maung	K
32.	Khin Maung Myint	Byggnadsminister. F.d. minister för elkraft 2, födelseort: Sagaing, född 24.5.1951	M
33.	Win Win Nu	Maka till Khin Maung Myint	K
34.	Tin Naing Thein	Minister för nationell planering och ekonomisk utveckling, boskaps- och fiskeminister. F.d. handelsminister, tidigare biträdande skogsminister	M
35.	Aye Aye	Maka till Tin Naing Thein	K
36.	Kyaw Swa Khaing	Industriminister 1. F.d. biträdande industriminister 2	M
37.	Khin Phyu Mar	Maka till Kyaw Swa Khaing	K
38.	Than Htay	Energiminister. F.d. biträdande energiminister, födelseort: Myanaung, född 12.11.1954	M
39.	Soe Wut Yi	Maka till Thein Htay	K
40.	Zaw Min	Minister för elkraft (1), född 30.10.1951, födelseort: Bago (Pegu)	M
41.	Khin Mi Mi	Maka till Zaw Min	K
42.	Khin Maung Soe	Minister för elkraft (2)	M
43.	Hla Tun	Finansminister. F.d. finansminister, född 11.7.1951, födelseort: Yangon (Rangoon)	M
44.	Khin Than Win	Maka till Hla Tun	K
45.	Thein Nyunt	Presidentens kansli. F.d. minister för gränsområdenas utveckling och för nationella folkgrupps- och utvecklingsfrågor, och borgmästare i Nay Pyi Taw (Naypyidaw) födelseort: Maubin, född 8.10.1948	M
46.	Kyin Khaing alias Kyin Khine	Maka till Thein Nyunt	K
47.	(Wunna Kyaw Htin) Win Myint	Handelsminister. Ordförande i Burmas/Myanmars riksförbund för handels- och industrikammare (UMFCCI) och ägare till Shwe Nagar Min Co och ägare till fotbollsklubben Zeya Shwe Myay, födelseort: Ye Oo, född 21.4.1954	M
48.	Kyaw Hsan	Minister för information och kultur. F.d. medlem i Union Solidarity and Development Party (USDP), födelseort: Monywa, född 20.5.1948	M
49.	Kyi Kyi Win	Maka till Kyaw Hsan. Chef för informationsavdelningen vid Burmas/Myanmars kvinnoförbund.	K
50.	Win Tun	Skogsminister	M
51.	Aung Kyi	Minister för arbetsmarknadsfrågor samt minister för social välfärd, bistånd och återflyttning. F.d. minister för arbetsmarknadsfrågor (utnämnd till minister för relationer den 8.10.2007 med ansvar för relationerna med Aung San Suu Kyi), födelseort: Yangon (Rangoon), född 1.11.1946	M
52.	Thet Thet Swe	Maka till Aung Kyi	K
53.	Ohn Myint	Minister för kooperativen. F.d. chef för byrån för specialoperationer 6	M
54.	Nu Nu Swe	Maka till Ohn Myint	K
55.	Thein Tun alias Thein Htun	Minister för kommunikationer, post och telegraf	M
56.	Nyan Htun Aung	Transportminister	M

BITRÄDANDE MINISTRAR

#	Namn (och eventuellt alias)	Identifierande uppgifter (inkl. ministerium)	Kön (M/K)
1.	Generalmajor Kyaw Nyunt	Biträdande försvarsminister	M
2.	Överste Aung Thaw	Biträdande försvarsminister	M
3.	Generalmajor Zaw Win	Biträdande minister för gränsfrågor. F.d. befälhavare för Lon Htein-bataljonen bas 3 Shwemyayar	M
4.	Maung Myint	Biträdande utrikesminister, född 21.5.1958, födelseort: Mandalay	M
5.	Dr Khin Mya Win	Född 21.1.1956, maka till Maung Myint	K
6.	Win Than	Biträdande finansminister	M
7.	Tint Lwin	Biträdande minister för kommunikationer, post och telegraf	M
8.	Phone Swe	Biträdande minister för social välfärd, bistånd och återflyttning. F.d. biträdande inrikesminister	M
9.	San San Wai	Maka till brigadgeneral Phone Swe	K
10.	Than Tun	Biträdande minister för kooperativen	M
11.	Myint Thein	Biträdande arbetsmarknadsminister. F.d. domare i högsta domstolen	M
12.	Win Shein	Biträdande transportminister. F.d. kommendörkapten, flottans utbildningshögkvarter	M
13.	Htay Aung	Biträdande minister för hotell och turism	M
14.	Thein Aung	Biträdande industriminister 1	M
15.	Thura U Thaung Lwin	Biträdande minister för järnvägstransporter	M
16.	Thant Shin	Biträdande minister för järnvägstransporter	M
17.	Aye Kyu	Biträdande utbildningsminister	M
18.	Kyaw Kyaw Win	Biträdande minister för invandring och befolkning	M
19.	Aye Myint Kyu	Biträdande idrottsminister	M
20.	Han Sein	Biträdande minister för Burmas/Myanmars industriella utveckling	M
21.	Chan Maung	Biträdande minister för Burmas/Myanmars industriella utveckling	M
22.	Khin Maung Aye	Biträdande minister för boskap och fiske	M
23.	Kyaw Zan Myint	Biträdande inrikesminister	M

PERSONER SOM DRAR NYTTA AV REGERINGENS EKONOMISKA POLITIK OCH ANDRA PERSONER MED KOPPLINGAR TILL REGIMEN

Namn (och eventuellt alias)

Identifierande uppgifter (inkl. företag)

Kön

(M/F)

Khin Aung Myint

F.d. kulturminister. Parlamentsledamot (överhuset), talman i överhuset. F.d. medlem i Union Solidarity and Development Party (USDP)

Khin Phyone

Maka till Khin Aung Myint

K”

		ISSN 1977-0820 doi:10.3000/19770820.L_2012.047.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 47

Svensk utgåva	Lagstiftning	55 årgången 18 februari 2012

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (Euratom) nr 139/2012 av den 19 december 2011 om regler för företags, forskningscentrums och universitets deltagande i indirekta åtgärder inom Europeiska atomenergigemenskapens ramprogram och för spridning av forskningsresultat (2012–2013)	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 140/2012 av den 17 februari 2012 om godkännande av monensinnatrium som fodertillsats för kycklingar för uppfödning till värphöns (innehavare av godkännandet: Huvepharma NV Belgium) ( 1 )	18
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 141/2012 av den 17 februari 2012 om fastställande av schablonimportvärden för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	20
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 142/2012 av den 17 februari 2012 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs i genomförandeförordning (EU) nr 971/2011 för regleringsåret 2011/12	22
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 143/2012 av den 17 februari 2012 om utfärdande av importlicenser avseende ansökningar som lämnas in under de sju första dagarna av februari 2012 inom ramen för den tullkvot för nötkött av hög kvalitet som förvaltas på grundval av förordning (EG) nr 620/2009	24
		BESLUT
		2012/93/Euratom
	*	Rådets beslut av den 19 december 2011 om ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013)	25
		2012/94/Euratom
	*	Rådets beslut av den 19 december 2011 om det särskilda program som ska genomföras genom indirekta åtgärder för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013)	33
		2012/95/Euratom
	*	Rådets beslut av den 19 december 2011 om det särskilda program som ska genomföras genom direkta åtgärder av gemensamma forskningscentrumet för genomförande av ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet (2012–2013)	40
		2012/96/EU
	*	Rådets beslut av den 17 februari 2012 om anpassning och förlängning av tillämpningsperioden för de lämpliga åtgärder som först infördes genom beslut 2002/148/EG om avslutande av samrådet med Zimbabwe enligt artikel 96 i AVS–EG-partnerskapsavtalet	47
	*	Rådets beslut 2012/97/Gusp av den 17 februari 2012 om ändring av beslut 2011/101/Gusp om restriktiva åtgärder mot Zimbabwe	50
	*	Rådets beslut 2012/98/Gusp av den 17 februari 2012 om ändring av beslut 2010/232/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Burma/Myanmar	64
		2012/99/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 17 februari 2012 om närmare bestämmelser för uppbörd av avgifter för extra koldioxidutsläpp från nya lätta nyttofordon i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 ( 1 )	69
		2012/100/EU
	*	Kommissionens beslut av den 17 februari 2012 om en metod för uppbörd av avgifter för extra koldioxidutsläpp från nya personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 ( 1 )	71

(euro/100 kg)
KN-nummer	Kod för tredjeland (1)	Schablonimportvärde
0702 00 00	IL	107,7
	JO	78,3
	MA	61,7
	TN	94,1
	TR	98,5
	ZZ	88,1
0707 00 05	JO	124,9
	MA	94,0
	TR	168,6
	ZZ	129,2
0709 93 10	MA	89,1
	TR	151,1
	ZZ	120,1
0805 10 20	EG	47,3
	IL	61,7
	MA	46,6
	TN	49,8
	TR	68,8
	ZZ	54,8
0805 20 10	IL	131,8
	MA	86,7
	ZZ	109,3
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	IL	114,9
	MA	105,8
	TR	72,1
	ZZ	97,6
0805 50 10	EG	40,4
	TR	54,2
	ZZ	47,3
0808 10 80	CA	136,5
	CL	98,4
	CN	82,7
	MK	31,8
	US	162,6
	ZZ	102,4
0808 30 90	AR	96,6
	CL	141,4
	CN	63,9
	US	113,9
	ZA	123,7
	ZZ	107,9

(euro)
KN-nummer	Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga	Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga
1701 12 10 (1)	42,50	0,00
1701 12 90 (1)	42,50	1,86
1701 13 10 (1)	42,50	0,00
1701 13 90 (1)	42,50	2,15
1701 14 10 (1)	42,50	0,00
1701 14 90 (1)	42,50	2,15
1701 91 00 (2)	48,40	2,95
1701 99 10 (2)	48,40	0,00
1701 99 90 (2)	48,40	0,00
1702 90 95 (3)	0,48	0,23